Privata väglag kan få förhöjt statsbidrag – stödet till färjorna hålls på minst samma nivå som i dag
De privata väglagsfärjorna i Åboland ser ut att kunna fortsätta köra som hittills och med bibehållet statstöd. Det kan till och med bli en liten förbättring i samband med att regeringen nu ser över hur trafiken på våra vägar, spårvägar och farleder ska utvecklas de kommande tolv åren.
I regeringens budgetproposition föreslås att de privata väglagens statsstöd höjs från 13 miljoner euro per år till 30 miljoner euro per år och att stödet till de privata väglagsfärjorna är minst 80 procent av drifts- och underhållskostnaderna. I dag är stödet högst 80 procent.
– Pargas är den kommun med flest privata väglagsfärjor så för väglagen och dem som använder färjorna är det här väldigt bra. Det finns cirka 350 000 kilometer enskilda vägar i landet och att det årliga stödet föreslås höjas är också nationellt sett mycket viktigt, säger riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP).
Stödet täcker inte administrativa kostnader
Stödet ska kompensera de direkta kostnaderna för driften och kan tyvärr inte användas för till exempel administrativa kostnader, säger Bergqvist. Hon hoppas att det blir en ändring på den punkten eftersom administrationen och byråkratin i ett väglag är både dyr och arbetskrävande.
– Det skulle vara bra om man gemensamt kunde anställa en slags färjedisponent med juridiska kunskaper som skulle ha hand om administrationen. Nu faller mycket av ansvaret på de enskilda väglagen då det till exempel ska ingås avtal som kan värda mycket pengar.
Väglagen vill ha rättvisa
I Pargas är Jari von Zweygbergk talesperson för de fyra privata väglagsfärjorna. Han är nöjd med att stödet i alla fall inte skärs ner och att den årliga stödsumman till väglagen höjs från 13 miljoner till 30 miljoner. Men det finns ännu mycket som borde göras, säger han.
– Det handlar inte bara om pengar, det är också en rättvisefråga. Varför ska en del betala för sina resor, medan de är gratis för andra?
von Zweygbergk hänvisar till förbindelsebåts- och färjetrafiken längs Skärgårdsvägen som är gratis för alla.
– Om den politiska viljan är att vi ska en levande skärgård måste det vara lika för alla. Jag vill inte att det ska bli sämre för någon, men jag vill att det ska vara rättvist.
För att få klarhet i vad som gäller har von Zweybergk kontaktat riksdagens justitieombudsman i hopp om att få svar på sina frågor om rättviseaspekten.
– Det bästa skulle vara om staten tog över ansvaret för de privata väglagsfärjorna.
von Zweybergk deltidsbor på Sandö i Nagu och betalar årligen 660 euro för färjetrafiken och 440 euro för vägen. Sandöfärjans årliga hyra är omkring 59 000 euro. Den totala kostanden är cirka 230 000 euro.
I den åboländska skärgården finns fem privata väglagsfärjor: Käldö- Haverö- och Sandöfärjorna i Nagu, Sorpofärjan i Pargas och Pettufärjan i Finby.
Artikeln uppdaterad och korrigerad 2.12 klockan 16:40 med uppgifterna om Sandöfärjans kostnader.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.