Adrian Perera efterlyser stöd för föräldrar som vill arbeta med sina våldstendenser
— Om jag inte har sovit på länge och är fly förbannad och det börjar vara nära en situation där jag kanske skulle vara våldsam, finns det inget stödnummer jag kan ringa, säger författaren Adrian Perera som bor i Åbo.
Han ska snart bli pappa och det blivande föräldraskapet oroar honom en del. När han har lyft upp detta på mödrarådgivningen i Åbo har de inte kunnat erbjuda något stöd.
— När jag tog upp saken på rådgivningsbesöket sade barnmorskan bara att tyvärr har Åbo stad inget att erbjuda.
Adrian efterlyser något som Äimä men som är riktat till män. Äimä är en organisation som erbjuder kamratstöd för kvinnor som har förlossningsdepression och gravida som lider av depression.
— Familjevåld är så vanligt att Eppu Normaalis låt om ämnet är en inofficiell nationalsång, och det talas väldigt mycket om familjevåld, men ändå verkar det inte finnas förebyggande stödtjänster, säger Adrian.
Adrian upplever att det talas varmt om vikten av att pappan aktivt deltar i föräldraskapet och om hur viktigt det är med manliga rollmodeller, men att man inte vill beröra de tyngre sidorna. Han och hans fru har gått en föräldrakurs i Åbo som Arbis ordnade tillsammans med Folkhälsan och Åbo svenska församling.
— På varje träff poängterade föredragshållarna hur viktig pappan är och man försökte stärka den blivande pappans självkänsla. Förlossningsdepression som mammor kan drabbas av nämndes, men man verkar bara räkna med att pappor fixar den psykiska biten, säger Adrian.
Skickas inte vidare till rätt instans
Sirpa Kuronen som är servicechef för familje- och socialtjänsterna i Åbo är förvånad över svaret som Adrian Perera fått från mödrarådgivningen i Åbo. Hon försäkrar att Åbos servicenät är heltäckande och att familjer borde kunna få hjälp i alla olika situationer.
— Men det är bra att detta kom upp. Jag ska tala med personalen. Det kan vara bra att påminnas om vilka tjänster vi erbjuder, säger Kuronen.
Staden har till exempel en familjerådgivning där föräldrarna kan få stöd om de har problem med anknytningen till barnet eller behöver konkret hjälp för att klara vardagen, vilket i vissa fall kan vara det som behövs för att belastningen på föräldrarna inte ska bli så stor att det eskalerar till våldsamt beteende.
— Familjerådgivningen riktar sig främst till personer som redan är föräldrar, men om man som blivande förälder oroar sig finns det en rådgivningspsykolog som man kan få hjälp av redan medan man väntar barn, säger Kuronen.
Hon nämner också att staden samarbetar med Åbo mödra- och skyddshem som också hjälper män som vill ta sig ur ett våldsbeteende eller förbygga våldshandlingar.
Inom ramen för skyddshemmets Pilari-verksamhet arbetar man med både de som utför våld och de som utsätts för våld. Maarit Kangas, som ansvarar för verksamheten, säger att också personer som vill arbeta med sin våldsbenägenhet i förebyggande syfte är välkomna till dem, men konstaterar att bara enstaka personer söker sig till dem redan innan de tagit till våld.
Mannerheims barnskyddsförbund har föräldratelefon
Sirpa Kuronen, på Åbo stad, lyfter också fram att det inom tredje sektorn finns många organisationer som stöder familjer. I Egentliga Finland finns information om föreningarna samlade på hemsidan Varsinais-Suomen lastensuojelujärjestöt.
— Men jag kan förstå att det känns som en djungel när man själv börjar leta efter vilken hjälp det finns att få, säger Kuronen.
Mannerheims barnskyddsförbund har en föräldratelefon dit föräldrar kan ringa och tala konfidentiellt med andra föräldrar om bekymmer med föräldraskapet. Tatjana Pajamäki, chef för barnskyddsförbundets telefonstödtjänster, säger att antalet pappor som tar kontakt har ökat stadigt under de senaste åren – fast största delen fortfarande är mammor.
Problemet verkar inte vara att det inte finns någon hjälp att få, men nog hur de som behöver hjälpen ska hitta rätt och hur väl myndigheterna fångar upp de som behöver stöd och kan slussa dem vidare till rätt instans.
Maarit Kangas på mödra- och skyddshemmet i Åbo hoppas att fler skulle ta kontakt och söka hjälp i ett tidigare skede.
— Mera diskussion i offentligheten om familjevåld och till exempel att medierna skriver om ämnet kan bidra till att fler börjar söka hjälp också i förebyggande syfte, säger Kangas.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.