Coronaoron överskuggar klimatångesten och flickor mår dåligt – här är ungdomsbarometern 2020
Känslan av osäkerhet har ökat bland svenskspråkiga ungdomar. Färre än tidigare känner att de har kontroll över sitt liv och att livet har en mening, visar tankesmedjan Magmas ungdomsbarometer för 2020.
I det stora hela är ändå ungdomarna relativt nöjda med sina liv. Tankesmedjan menar att förändringarna åtminstone delvis kan förklaras med coronaepidemin som satt sina spår i hela samhällsklimatet.
— Den kontroll ungdomarna har över nuet har minskat och skolorna har varit stängda, det är inte så konstigt att många känner sig osäkra, säger Lia Markelin som sammanställt barometern tillsammans med Kaisa Kepsu. Båda är samhällsanalytiker på Magma.
Så här gjordes undersökningen
Taloustutkimus har gjort den svenskspråkiga ungdomsbarometern på uppdrag av tankesmedjan Magma. Årets mätning är en uppföljning på 2018.
Frågorna besvarades av 545 svenskregistrerade ungdomar i åldern 15–19 år under våren 2020.
Del två av barometern kommer ut i början av nästa år och handlar om mediebruk och hobbyer.
Den nationella ungdomsbarometern gör också på svenska, men de svenskspråkiga är ganska få och man anser att det finns behov för en specifikt svenskspråkig variant.
Samtidigt som osäkerheten ökat har oron över klimatet minskat markant – det verkar som om coronan överskuggat klimatoron. Oron över klimatet syns heller inte i lika hög grad i de vardagliga valen.
Bland de som svarade fanns också en del som sade att de inte alls var oroliga över klimatet. Pojkar som bor utanför de fem största städerna är starkt representerade bland de som inte var oroliga.
Flickor stressade och ensamma
Undersökningen visar att pojkar är nöjdare med sig själva än flickor, vilket är i linje med barometern från 2018. Flickorna mår sämre och är inte lika nöjda med sitt utseende som pojkarna. De lider också av prestationsångest och stress i högre grad.
Ett axplock ur resultaten
Känslan av osäkerhet har ökat bland de svenskspråkiga ungdomarna.
De allra flesta svenskspråkiga unga känner att de har någon att vända sig till om de har det svårt.
Många unga vill jobba inom social- och hälsovården eller med pedagogik. Konst och kultur är också ett populärt framtidsyrke.
De flesta tar hellre emot tillfälligt arbete än tar emot arbetslöshetsersättning.
36 procent av flickorna känner sig ofta ensamma, medan motsvarande siffra för pojkarna är 15 procent.
Det svenska språket har ändå en stor betydelse: många upplever det som viktigt att både få studera och jobba på svenska.
Gymnasium är ett betydligt populärare alternativ bland de unga än yrkesskola.
Hela undersökningen finns på Magmas webbplats.
Ungdomsforskaren Matilda Wrede-Jäntti som skrivit en forskarkommentar till materialet säger att resultaten var väntade. Svenskspråkiga ungdomar mår i det stora hela gott och ungefär likadant som de finskspråkiga.
Kön är den aspekt som förklarar de flesta skillnaderna i svaren, säger Wrede-Jäntti. Samma tendenser syns enligt henne i alla nordiska länder. Wrede-Jäntti vill inte förringa flickornas illamående, men frågar sig vad skillnaderna i svaren kan bero på.
— Vi vet inte om skillnaden är verklig, eller om det bara är mer accepterat för flickor att medge att de mår dåligt.
Barometern visar att de unga inte definierar psykiskt illamående enbart som ett medicinskt tillstånd, utan också som något mer vardagligt som innefattar mobbning, höga krav och känslor av nedstämdhet. I den medicinska gruppen fördelades svaren mer jämnt mellan könen, enligt Wrede-Jäntti.
Hos många flickor kan illamåendet handla om krav eller något personligt som hänt, och en upplevelse av att det inte finns hjälp att få. Bland pojkarna tyckte en del att psykiskt illamående beror på att man inte rör på sig tillräckligt mycket eller har problem med missbruk.
Det här ser Wrede-Jäntti som intressant.
— Det tycks finnas en känsla av omåttligt stora krav från alla håll. Vi kan fråga oss vilka krav som kommer från omvärlden och vilka förväntningar som de unga själva har på livet för att de ska kunna känna sig tillräckligt duktiga.
Hon ser en förklaring i sociala medier, och en annan i den globala världen och den osäkerhet coronan för med sig.
— Man upplever att man borde ha kontroll, och när man inte har det mår man inte bra.
Framtidens psykologer och lärare
Barometern visar också att gymnasium är ett betydligt populärare alternativ bland de unga än yrkesskola. En majoritet såg det som viktigt att få studera och arbeta på svenska.
Många hade en uppfattning om vad de vill göra i framtiden – men oroade sig över att fatta fel beslut.
— De unga upplever att de har ansvar och själva fattar beslut om sin framtid, de har egna intressen och planer för framtiden, säger Kaisa Kepsu.
De populäraste framtidsyrkena finns inom social- och hälsovården, visar barometern. De unga vill helst bli psykologer, läkare, socionomer och närvårdare. Mer trendiga yrken som kodare eller influerare syns däremot inte i statistiken. En del svarade också att de inte vet vad de vill.
— Ungdomarna är mer oroliga över hur de ska orka i sitt jobb än över om de alls har jobb i framtiden, säger Kaisa Kepsu.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.