Kårkulladirektören Sofia Ulfstedt kritiseras för sin personalpolitik – tappade styrelsens förtroende
Kårkulla samkommuns styrelse har röstat för ett misstroende mot samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt.
Vid ett extrainsatt styrelsemöte på tisdagen röstade fem ledamöter för fortsatt förtroende för Ulfstedt, medan sex ledamöter röstade emot.
Vid omröstningen sprack SFP-gruppen.
ÅU har talat med två av dem som inte ville ge fortsatt förtroende för Ulfstedt.
Båda säger att orsaken var Ulfstedts sätt att sköta personalpolitiken.
– Det har varit problem med ledarskapet och under hennes tid har flera duktiga tjänstemän sagt upp sig och känt sig illa behandlade.
Hen säger sig ha kontaktats av flera personer som har uttryckt sitt missnöje med Ulfstedt.
– Jag har personalens stöd vad gäller misstroendet.
En annan kritisk styrelseledamot är av samma åsikt.
– Det har varit ett långvarigt missnöje och personalpolitiken har inte varit så bra som den borde. Det är många saker som har inverkat, säger hen som inte vill gå in på några detaljer.
Styrelseordföranden stöder Ulfstedt
Styrelseordförande Anna Lena Karlsson-Finne är av diametralt olika åsikt.
– Situationen är beklämmande och Ulfstedt har mitt fulla stöd. Det finns ingen orsak till misstroendet och hon har inte gjort några sådana fel som skulle motivera det.
Karlsson-Finne säger också att det inte stämmer att så många skulle ha sagt upp sig på grund av Ulfstedt.
– De som har slutat har blivit pensionerade eller bytt jobb. Ingen inom centralförvaltningen har slutat på grund av henne.
— Omsättningen har inte varit större än inom social- och hälsovården överlag. Misstroendet har ingenting att göra med hur verksamheten har skötts.
Ärendet går nu vidare till samkommunens fullmäktige som ska rösta om förtroendet. Något datum för mötet är ännu inte fastslaget.
Sofia Ulfstedt har inte varit anträffbar för en kommentar.
Artikeln uppdaterad och kompletterad 11.11 klockan 17:35.
Tack för kommentaren.
Orsaken är att inget protokoll hade offentliggjorts, och därmed inte heller hur ledamöterna hade röstat. Så länge ärendet inte var offentligt ville de intervjuade inte uppträda med egna namn. Bakgrunden och hur ledamöterna röstade finns nu på vår webbplats.
Varför behandlar redaktören omröstningsresultatet som om det skulle vara hemligstämplat? Diskussionerna i en kommunal eller samkommunal styrelse ju hemlig, men inte besluten. Tycker att redaktören gör två fel, dels låter han två styrelseledamöter motivera sina beslut anonymt, dels innehåller inte artikeln en redogörelse för vem som röstade hur? Undfallenhet av redaktören! Styrelseledamöterna utövar ju offentlig makt.