Förflytta dig till innehållet

Politiken har återgått till det normala efter coronafreden – tonen blir hela tiden hätskare, säger ÅA-forskare

Under våren rådde en så kallad coronafred i riksdagen, nu är våren och freden förbi. Foto: Catariina Salo/SPT

Det hör ju till att oppositionen måste kritisera regeringen, vårens så kallade coronafred var ett undantag.

Kim Strandberg, forskare vid Åbo Akademi

Det politiska minnet är kort. Om coronakrisen inte orsakar någon massarbetslöshet eller någon större konkursvåg, kommer den troligen inte att vara något viktig tema inför riksdagsvalet 2023.

Sannolikt kommer inte heller Socialdemokraterna att dra någon nytta av sin nyvunna popularitet om några år.

— Förändringstakten inom politiken, samhället och världen är så hård att det hinner hända en hel del saker under två år, säger Jenni Karimäki som forskar i politisk historia vid Åbo universitet.

Den så kallade ”coronafreden” som rådde inom den finländska politiken under våren ser man inte längre röken av. Under hösten har bland annat oppositionen lämnat in en interpellation där de ifrågasatt familje- och omsorgsminister Krista Kiurus kompetens i coronahanteringen och en stor diskussion om vilka instanser som sagt vad om munskydd har blossat upp.

Diskussionen har varit aggressiv från speciellt Samlingspartiets sida, och man har letat med ljus och lykta efter skyldiga i munskyddsdramat.

Forskaren Jenni Karimäki tror inte att coronan kommer att påverka riksdagsvalet 2023. Foto: Catariina Salo/SPT

— I början av hösten trodde man nog att budgetdiskussionen skulle ha bidragit med ett högre väljarstöd för Samlingspartiet, men den hade nästan ingen betydelse alls. Coronan och pratet om munskydd ger därför en bra möjlighet för partiet att utmana regeringen, säger Karimäki.

Kim Strandberg, forskare vid Åbo Akademi, håller med Karimäki om att munskyddsdiskussionen har nått otroliga mått.

— Det blev lite absurt, men annars har vi nog en vanlig politik nu. Det hör ju till att oppositionen måste kritisera regeringen, vårens så kallade coronafred var ett undantag.

Kim Strandberg, professor i statskunskap vid Abo Akademi. Foto: Privat

Däremot säger Strandberg att retoriken och hur riksdagsledamöter framställer sina ärenden i riksdagen har gått mot ett hätskare håll. Han har märkt det redan en tid och lyfter upp Sannfinländarnas sätt att göra politik.

— De är en stor grupp nu och deras retorik smittar av sig på andra partier.

Han nämner speciellt Samlingspartiet och säger att de gått i ”den sannfinländska fällan”.

— Samlingspartiet, som det ser ut nu, är inte det parti som jag lärde känna när min politiska medvetenhet vaknade.

Strandberg tror att det hårda debattklimatet i riksdagen kan bero på flera saker. Dels har den politiska kulturen i Finland blivit annorlunda, dels såg vi en total omändring i regeringens ideologi när toppositionerna kastades om i och med förra valet. Han säger att det finns många andra faktorer som också påverkar.

— Det är tillika kvällspressens fel att diskussionerna blir tillspetsade.

Catariina Salo/SPT
Oppositionen med Samlingspartiet i spetsen har debatterat vem som sagt vad om munskydd under hösten. Det kan vara ett sätt att skapa missnöje med regeringen. Foto: Catariina Salo/SPT

Tillbaka till det normala

Strandberg säger att den hårda retorik som syns bland många av Sannfinländarnas politiker, också på sociala medier, inte är en slump utan en uttänkt strategi.

— Många politiker glömmer att de måste hålla sig i skinnet och då sipprar de sanna åsikterna ut, men nu har Sannfinländarna varit ett stort parti så pass länge att de vet att man måste tänka innan man agerar.

Jenni Karimäki beskriver det nuvarande tillståndet inom rikspolitiken som en tillbakagång till det normala. Trots att coronasituationen inte är märkbart bättre än i våras, tvärtom, så har vi vant oss vid den och befinner oss inte längre i ett överraskande läge.

— Trots att coronan styr agendan så tickar riksdagens årsklocka på samma sätt som vanliga år. Vi hade budgetdiskussionen tidigare i höst och nu återgår man till de vardagliga politiska ärendena och debatterar i vanlig ordning, säger Karimäki.

Jenny Jägerhorn-Tabermann/SPT
Retoriken i riksdagen har blivit hårdare, det kan bero på att Sannfinländarna blivit ett så stort parti, tror en forskare. Foto: SPT

Eftersom ett kommunalval är på kommande måste det också börja hända saker inom politiken.

— Det börjar lukta lite positionering, fast det är ett lokalt val så syns det i rikspolitiken, säger Kim Strandberg.

SDP är fortfarande populära

Det breda förtroende för regeringen och dess coronaåtgärder under våren speglar sig främst i ett höjt väljarstöd för statsministerpartiet SDP. De andra regeringspartierna har inte fått känna av någon större popularitet. Karimäki säger ändå att det kommer att komma en mättnad i något skede.

— Så är det i politiken, det vänder alltid. Se bara på Juha Sipilä och hans Centerparti eller på Alexander Stubb som ledare för den samlingspartistiska regeringen.

Kvinna med munskydd.
Sanna Marins (SDP) regering har hyllats för att ha skött vårens coronaöverraskning på ett bra sätt, nu kan den tiden vara över. Foto: Catariina Salo/SPT

Men ännu är vi inte vid den punkten när det gäller Sanna Marins regering. Inget brett missnöje har hittills synts, och Karimäki tror inte heller att diskussionen om munskydd kommer att hjälpa eller stjälpa i maktspelet mellan opposition och regering.

— Om coronasituationen hålls i någon slags balans, kommer partierna att i vanlig ordning mäta sig under vårens kommunalval.

Dela artikeln

En kommentar: “Politiken har återgått till det normala efter coronafreden – tonen blir hela tiden hätskare, säger ÅA-forskare

  1. Henrik Mahlberg skrev

    Sossarna och Sanna Marin behöver koronakrisen. Den räddade regeringen och den håller den ihop och populariteten hög. Så länge krisen pågår behöver regeringen inte göra så mycket annat än strö pengar omkring sig. Det är ju precis det vänsterpartierna alltid varit bra på. Att bekymra sig för bagateller som att var pengarna skall komma ifrån är oväsentligt. Det blir någon annans bekymmer.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter