Ökat behov av nischad arbetskraft ett problem också efter coronakrisen — en lösning är förlängd läroplikt, enligt undervisningsministern
Problemen med brist på arbetskraft som möter behoven inom flera yrkeskategorier i Finland försvinner ingenstans under coronakrisen. Det säger undervisningsminister Li Andersson (VF) då hon på tisdagsmorgonen håller ett virtuellt föredrag organiserat av Åbo handelskammare.
– Strax efter årsskiftet, innan coronakrisen, fanns det ovanligt många lediga jobb att söka samtidigt som strukturell arbetslöshet var ett problem. Att det saknas kunnig arbetskraft på vissa områden förblir vårt centrala problem i Finland.
Ett led i att förbättra situationen är den förlängda läroplikten som snart går till behandling i riksdagen, enligt Andersson.
– Utbildningsstyrelsen har utrett hur arbetslivet förändras. Enligt dem kommer 80 procent av framtidens nya arbetsuppgifter, som ersätter nuvarande arbetsuppgifter, att kräva kunskap på högskolenivå. Inte nödvändigtvis en examen på högskolenivå, men kunskap som motsvarar en sådan. Det säger något om hur kunskapsnivån i Finland måste utvecklas.
Flesta med bara grundskoleutbildning har inte jobb
45 procent av dem som gått ut grundskolan är sysselsatta. Ser man på dem som gått en utbildning efter grundskolan är 70 procent sysselsatta. 15 procent av finländarna i åldern 20–29 har inte vidareutbildat sig efter grundskolan, eller ens gått ut den. Detta trots att de som har en lägre examen redan nu har svårare att hitta arbete jämfört med i andra nordiska länder, säger Andersson.
– Trots satsningar på att förbättra situationen för de unga under hela 2000-talet har antalet som inte utbildar sig vidare efter grundskolan, eller faller ur systemet helt och hållet, hållits på samma nivå.
Just nu har 300 000 vuxna enbart grundskoleexamen, samtliga borde få bättre möjligheter att förbättra sina kompetenser enligt Andersson.
– Jämfört med andra länder har vi ett bra vuxenutbildningssystem. Men största delen av dem som deltar i vuxenutbildning är kvinnor i södra Finland som redan har en utbildning. Det är inget fel med det, men det visar att vårt system fångar upp dem som redan är utbildade och motiverade att vidareutbilda sig. De som lämnar utanför våra vuxenutbildningssystem är oftast lågutbildade män.
Viktigt med nya utbildningshelheter
I framtiden ska det vara lättare för de som är i arbetslivet att hitta information om sina möjligheter till vidareutbildning, enligt Andersson. En del av visionen är att bygga ett digitalt system där alla aktörer når varandra smidigt.
Nya utbildningshelheter och kortare utbildningar är också en viktig del av att stärka utbildningsnivån och svara på behovet av specialutbildad arbetskraft, liksom mera utbildning i själva arbetslivet, enligt Andersson.
Enligt en enkät som Åbo handelskammare utförde i somras upplever en fjärdedel av medlemmarna att den största utmaningen i Åboregionen är att arbetskraftsbristen hindrar företagens tillväxt. Att utbildningsmöjligheterna inte svarar på behoven av arbetskraft upplevs som den näst största utmaningen.
Tiotals personer deltog i det virtuella mötet, och många ställde frågor av mycket varierande slag.
Bland dem fanns Åbo handelskammares vd Kaisa Leiwo som undrar hur Andersson kommenterar Centralhandelskammarens motförslag till förlängd läroplikt.
Enligt förslaget skulle ett effektivare sätt att förhindra utslagning i samhället vara att i stället rikta stöd direkt till de unga som behöver det, och inte till hela årskullar. De 129 miljoner euro som läroplikten skulle kosta år 2024 föreslås i stället användas till småbarnspedagogik och grundskoleundervisning.
– Undervisningsministeriet undrar då exakt på vilket sätt pengarna skulle användas, svarar Andersson som inte tror att det skulle leda till att alla elever vidareutbildar sig efter grundskolan.
Enligt Andersson är 129 miljoner en stor summa, men inte sett i relation till den statliga finansieringen. Hon nämner också att regeringen satsar över 300 miljoner euro på extra resurser inom småbarnspedagogik och grundskoleundervisning under den här valperioden.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.