Det behövs flera botar – men de fyller inte alla behov
När man kommer in på Åbo stads webbsidor, välkomnas man av Åboten. Den bjuder in till att fråga om Covid-19. Åboten talar nästan hundra olika språk. Åboten svarar på frågeställarens språk.
Det finns allt mera information att ta del av i samhället. Behovet av att få ut information via olika kanaler är stort då det uppstår störningssituationer i samhället. Informationen levereras inte mera i pappersform till allas postlådor. Allt oftare krävs det att man själv tar reda på saker.
Redan nu är risken stor att man går miste om relevant information, om man inte själv aktivt söker information från olika webbsidor. Den här utvecklingen går inte att stoppa. Den nya situationen är problematisk. Alla har inte tillgång till en apparat där man kan bläddra på olika webbsidor. Den som regelbundet använder webben är också tvungen att lära sig var man hittar pålitlig information.
Utgångspunkten är att myndigheters och kommuners webbsidor innehåller pålitlig information. Sedan blir det svårare. Bläddrar man tillräckligt länge på webben, så hittar man stöd för nästan alla tänkbara och otänkbara saker. Det här kopplat till att läsförståelse inte är en stark egenskap hos alla, kan leda till problem, både för enskilda individer och samhället överlag.
Enligt en nyligen gjord undersökning är elevernas läs- och skrivfärdigheter i Svenskfinland ojämna i slutet av årskurs 9. Det här framgår i en ny utvärdering av lärresultat i svenska och litteratur i årskurs 9. Utvärderingen genomfördes våren 2019 i 15 svenskspråkiga skolor i Finland av Nationella centret för utbildningsutvärdering.
Skillnaderna syns bland annat mellan olika skolor och framför allt mellan flickor och pojkar. Enligt undersökningen har intresset för studierna och för läsning och skrivande ett mycket starkt samband med goda läs- och skrivkunskaper. Flickor verkar delvis prestera bättre för att de helt enkelt satsar mer på att utföra uppgifterna väl.
En av slutsatserna i undersökningen är att skrivundervisningen i grundskolan borde vara mer målmedveten. Det fanns också samband mellan resultatet och föräldrarnas utbildning och elevernas studieplaner. De elever som siktade på gymnasiestudier presterade bättre än de som siktade på yrkesstudier.
Elevernas språkbakgrund och användningen av digitala verktyg hade knappt något samband med resultatet i undersökningen. Det som aningen överraskade var att resultaten överlag var starkare i mer tvåspråkiga kommuner än i mer svenskspråkiga kommuner. Det tyder på att det är annat än språkförhållandena på en ort som ger utslag i svagare eller starkare resultat.
Det som kan anses vara en gemensam nämnare i resultaten är att motivationen är avgörande då man ska lära sig att läsa och skriva. Trots att undersökningsresultaten visar att användningen av digitala verktyg inte inverkade på resultatet, berättar det inte hela sanningen. Ju flera kanaler det finns, desto större är sannolikheten att få ut budskapet och att skapa intresse och motivation att lära sig mera.
Tillbaka till Åboten. Åbo stad uppvisar en klar vilja att ta i bruk ny teknik och att informera och kommunicera med stadsborna och besökare, via olika kanaler. Botar möjliggör samma information åt alla, oberoende av språk.
Botar, som redan en längre tid använts av olika företag, är nu också ett sätt för den offentliga sektorn att delge information. Botarna är här för att stanna. Ju mera vi använder botar, desto klokare blir de.
Tvåspråkiga Åbo stad har gjort framsteg då det gäller att informera på landets nationalspråk. Informationen på webbsidan turku.fi/sv, de svenskspråkiga sidorna, har blivit bättre, men ännu återstår det en del jobb, då utgångspunkten måste vara att samma information ska finns på finska och svenska.
Åbo stad har infört nya möjligheter för Åboborna att påverka. Via stadens webbsida har man under september månad kunnat delta i omröstningen Asukasbudjetti, som handlar om att alla 13 år fyllda kan välja mellan och rösta på 227 olika förslag. Kampanjen Tänd Åbo, som handlar om utvecklingen av nya Åbo centrum pågår.
Information på papper är fortfarande en av Åbo stads informationskanaler. Åbo stad och flera företag med verksamhet i centrum, har tillsammans låtit trycka en tidning om den stora förvandlingen av Åbo centrum till Finlands finaste stadscentrum. Tidningen Uusi Turku som innehåller 32 sidor innehåller åtta ord på svenska. Det här är ett klart ställningstagande av Åbo stad att information på svenska inte är en viktig fråga för staden.
Anser Åbo stad att de som har svenska som modersmål inte behöver lika mycket information, som de som har finska som modersmål?
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.