Vi måste sluta tala om mobbning
De senaste dagarna har diskussionen om mobbning i skolorna igen tagit fart. Denna diskussion måste nu tas på allvar. Det är definitivt dags att få slut på mobbningen i skolorna. Lagen måste börja tillämpas.
Enligt Brottsofferjouren utsätts cirka 15 procent av barn och unga för olika former av mobbning och våld i skolan. Hur är det möjligt att det här pågår, trots att skolorna på olika sätt försöker ingripa?
Mobbning i skolan och på fritiden kan vara att kritisera, håna, hota, tala nedsättande, isolera, uppföra sig hotfullt, skuffa, slå eller förstöra egendom. Tusentals barn utsätts varje dag för detta.
Att använda våld, att hota, att göra sig skyldig till ärekränkning eller att förstöra egendom är i alla sina former förbjudet i lag och kan även uppfylla kännetecknen för brott. Gärningsmannen är straffrättsligt ansvarig för sina gärningar och även skadeståndsskyldig för sina handlingar. Hur kan det dagligen pågå brottslig verksamhet i skolorna, utan att skolan ingriper i det som sker?
Strafflagen gäller alla och överallt, det är i alla fall utgångspunkten i lagen. Enligt Finlands lag är en person under 15 år inte straffrättsligt ansvarig för sitt brott i en domstol, men han eller hon kan vara tvungen att ersätta den orsakade skadan. Trots att man inte kan straffas, om man är under 15 år, har barnskyddet i samtliga kommuner skyldighet att ingripa, då polisen meddelar dem att brott har begåtts av minderåriga.
Listan på brott som kan förknippas med mobbning är lång. Misshandel, ärekränkning, olaga hot, utpressning, skadegörelse, olaga tvång och olaga förföljelse är några exempel.
Genom att använda begreppet mobbning, förringar man det som pågår i skolorna. Det är dags att sluta gömma brottsligheten som förekommer i skolorna bakom begreppet mobbning. Genom att använda rätt begrepp, skapas förutsättningar för att beskriva vad som pågår.
Både kännedomen om lagstiftningen som gäller och förmågan att hantera processerna i skolorna verkar vara bristfällig. Svaret som ofta levereras är att skolorna har bristfälliga resurser. De finns inte tid att hantera det som kallas mobbning.
Det andra automatsvaret är att skolan inte har befogenheter att ingripa. Resurser är viktiga, men resurser hjälper inte, om det enda man konkret kan göra är att diskutera. Befogenheterna för skolans rektor och lärarna måste granskas.
Resurser är en politisk fråga, finns det resursbehov måste man lösa frågan. Barn och unga kan inte lida på grund av att politikerna inte klara av att fatta beslut. När det gäller befogenheter att ingripa finns det också orsak att granska nuvarande lagstiftning. Nuvarande lagstiftning ger starkare skydd åt de kriminella (mobbarna), än lagen ger åt den som utsätts för brott (den som mobbas).
Barn och unga som mobbas måste utstå spänning, rädsla och ångest, i värsta fall varje dag. De negativa känslor som mobbning och våld orsakar kan snabbt lämna spår i barnets självkänsla. I värsta fall kan mobbning göra livet svårt ännu som vuxen. Upprepad mobbning är våld, och våld lämnar alltid spår. Våld påverkar alltid på något sätt livet för alla som är delaktiga.
Både skolorna och polisen har en viktig roll, både gällande det förebyggande arbetet och då det gäller att ingripa i konkreta situationer. Dagens situation tyder på att varken skolorna eller polisen tar denna sak på allvar.
Skolans roll är avgörande, men skolans möjlighet att lösa svåra situationer är beroende av hur de involverade parterna ser på saken. Olika familjer kan ha olika uppfattningar om vad som är rätt och fel. Skolan kan inte heller fungera som en domstol. För att vidta disciplinära åtgärder, krävs ändå att skolan har en uppfattning om vad som pågår. Ju tidigare man ingriper, desto större är möjligheten att man kan lösa situationen.
När en situation inte går att lösa genom att diskutera eller då det är entydigt att ett brott har begåtts, borde skolan agera enligt gällande lagstiftning och koppla in polisen. Det finns också orsak för polisen att öka sitt intresse för vad som pågår i skolorna.
Kriterierna för lindrig misshandel, lindrig skadegörelse eller ärekränkning uppfylls överraskande snabbt. Brotten förmildras inte av att de sker i en skola.
Alla skolor har orsak att granska att skolans rutiner och anvisningar är tydliga, för att försäkra sig om att man på ett effektivt sätt hanterar brott som sker i skolan.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.