De som talar för förslaget menar att reformen leder till att fler tar examen och kan ta sig in i arbetslivet. De som kritiserar förslaget tycker att man i stället borde sätta pengarna på att förbättra möjligheterna för de ungdomar som redan riskerar att avbryta studierna.

Seminarium om läropliktens framtid

Undervisningssektorns fackorganisation OAJ ordnar ett seminarium om att förlänga läroplikten på fredag. Nina Lahtinen, utbildningspolitisk chef på OAJ, säger att de under seminariet kommer att se på läroplikten från olika synvinklar och diskutera hur de resurser som finns bäst kan användas.

— Vi stöder regeringens lagförslag, men vi har också arbetat fram en egen mall som skiljer sig från regeringens. Det som bland annat skiljer sig är att vi också skulle vilja förlänga läroplikten neråt, det vill säga att barn skulle gå två år i förskolan.

Nina Lahtinen, utbildningspolitisk chef OAJ. Foto: Leena Koskela

Lahtinen säger att hon förstår att ungdomar kan må psykiskt dåligt, men att samhället behöver arbetskraft och konkurrenskraft.

— Ungdomar måste förstå att det inte är ett alternativ att ligga hemma på soffan, utan att man hellre ska vara en del av samhället.

Skolfrånvaro kryper ner i åldrarna

Petra Bengs är enhetschef på Resurscentret Föregångarna, som är en ungdoms- och arbetsverkstad i Vasa där ungdomar får hjälp att komma vidare med arbete, studier och sociala sammanhang.

Bengs säger att man med det nya lagförslaget har tänkt på den stora massan, men hon är inte övertygad om att man når den lilla gruppen som inte studerar.

— Det största frågetecknet är målsättningen för reformen. Överlag ser vi att problematisk skolfrånvaro kryper ner i åldrarna till lågstadieåldern. Motiveras den gruppen av att det blir ett tvång? Är det rätt åtgärd att göra det till en lag att ta en andra stadiets examen?

Hon får medhåll av Ulrica Karp, direktör för Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk).

— Vi tycker det är en fin målsättning att alla ska få en examen från andra stadiet, men man skulle få ett liknande resultat om man satte in resurser och stöd i grundskolan och tidigare, säger Karp.

Söfuk kom med ett utlåtande om lagförslaget i juni. Det som oroar dem är tidpunkten, ekonomin och att man inte hunnit arbeta in det nya som kom med reformen av yrkesutbildningen 2018 innan det kommer en ny reform.

— Att sjösätta ett sådant här projekt med lånta pengar under en pandemi är riskfyllt. Därför föreslår vi att man flyttar fram verkställandet till 2022.

Oro bland gymnasielärarna

Regeringens nuvarande uppskattning av läropliktsreformens årliga kostnader är 129 miljoner euro. En kritik mot ett avgiftsfritt andra stadium är att kostnaderna blir ohållbart stora för kommunerna, speciellt efter coronakrisen.

Inger Damlin, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund (FSL), anar en risk för att kostnaderna som reformen innebär för de mindre kommunerna kan leda till ojämlikhet beroende på i vilken kommun man bor.

— Vi är ändå tacksamma för den statliga finansieringen – den garanterar inte jämlikhet, men förebygger ojämlikhet.

Inger Damlin, FSL. Foto: Sofie Fogde/SPT

Damlin säger att det finns en oro bland deras lärare, speciellt bland gymnasielärarna, angående den förlängda läroplikten. Men eftersom lagförslaget går vidare försöker FSL påverka var de kan så att det blir så bra som möjligt.

— För oss är det bland annat viktigt att lärarna hörs när läromedel ska väljas. De mest kostnadseffektiva alternativen är inte alltid de bästa.

Studiehandledarna i nyckelposition

Damlin lyfter också upp studiehandledningen som en väldigt viktig fråga för lärarna och rektorerna.

— Det behövs ett tak på högst 200 elever per studiehandledare så att eleverna ska få vad de har rätt till.

Damlin uttrycker en oro över bristen på behöriga studiehandledare.

— Det finns en klar väg för klass-, ämnes- och speciallärare. Men det finns inte en given väg för studiehandledare och de är i en nyckelposition i den här reformen.

Damlin säger att elevernas mående är en spegel av samhället.

— Den här reformen riktas mot kunskapshöjande. Men när man kommer in i skolan går elevernas mående och kunskapshöjande hand i hand. Man kan inte ta in kunskap om man inte mår bra.