En motpol till slit-och-släng-kulturen — i tidskriften Skärgårds höstnummer står åboländska hantverkare i fokus
Det är Petter Mellberg som är båtbyggnadsmästare för segeljakten Alanta, som just nu byggs i Sjökvarteret i Mariehamn. Foto: Bosse Mellberg.
Med tanke på de sinande naturresurserna är allt som tar oss från slit-och-släng till nånting mer hållbart välkommet. Dessutom har hantverk ett egenvärde i skaparglädjen, gemenskapen och traditionerna, listan kan göras lång.
I nummer 3/2020 av Tidskriften Skärgård är temat handens verk.
Numret som utkommer i dag (25.9) presenterar olika former av hantverk och vi får bekanta oss med flera hantverkares arbete och vardag.
Hanna Nore är traditionell skinngarvarmästare bosatt på Kimitoön. Med garvning menar man att genom kemiska reaktioner förädla råläder till hållbart läder, som bland annat tål värme- och fuktförändringar.
Det finns bara några få traditionella yrkesgarvare i Finland men branschen verkar växa. Också Anita Storm, ekologirådgivare på Marthaförbundet, kan garva och hon kan göra en hel del annat hantverk också när hon får en säl i händerna. Sälen är en fantastisk råvara säger hon, men produkter gjorda av säl inte får säljas, på grund av ett rådande EU-direktiv.
Hanna Nore är traditionell skinngarvarmästare bosatt på Kimitoön. Foto: Hanna Nore
Två båtbyggare presenteras också i tidskriften, den ena i Korpo, den andra i Mariehamn. Joel Simberg i Korpo är hantverkare och företagare. Inkomsten som båtbyggare är varierande och osäker men han säger att ”ovissheten om vilka uppdrag som väntar, väcker min nyfikenhet och håller mig sysselsatt”. Charmen med att vara hantverkare är att resultaten är synliga och kännbara, menar han.
Petter Mellberg är båtbyggnadsmästare för segeljakten Alanta, som just nu byggs i Sjökvarteret i Mariehamn, en plats där flera traditionsbåtar genom åren sett dagen ljus. Från att ha varit ett projekt med fokus på att bygga en kopia av en seglande passagerarbåt från 1800-talets mitt, har arbetet med Alanta mer och mer börjat fokusera på dokumentation och kunskapsöverföring.
Tidskriften Skärgård tar också upp det som traditionellt varit hantverk för kvinnor, nämligen stickning och en särskild vävteknik för ryor.
I Hantverkstaden i Korpoström tränar Britt Henriksson på sitt tålamod – hon gör en rya som består av 42 000 knutar. Ryan ska bli en kopia av en hon lånat från Landskapsmuseet, som visat sig vara från Markomby Västergård i Korpo, som var Britts morfars hemgård.
I Skärgårdscentrum Korpoström finns just nu en utställning med ryor.
Utöver detta besöker Tidskriften Skärgård 3/2020 Barösund i Ingå, fördjupar sig i vad namn på till exempel öar berättar om historiska händelser, man tittar in i det digitala skärgårdsmuseet Skären, bjuder på några bokrecensioner och hedrar med en presentation en av sina finansiärer, Marslars-Birger från Kittuis i Houtskär.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.