Det är hon som ligger bakom initiativet att träna upp coronahundar. Forskningen med hundar som nosar sig fram till olika sjukdomar har pågått länge, men den har i hög grad fokuserat på cancer och olika bakterier.

Hielm-Björkman ser coronaepidemin som en knuff på vägen för hundar att bli mer accepterade diagnostiker.

— Det finns redan många hundar som jobbar med att hitta explosiva ämnen och droger, dem är vi rätt vana med. Sjukdomshundarna är fortfarande ett ganska nytt koncept och forskarvärlden är hård med att det måste finnas ordentligt med resultat och bevis.

Det pilotprojekt med coronahundar som nu startar vid Helsingfors-Vanda flygplats ska pågå till årets slut. Under projektet kommer de hundar som tränats i laboratorier att prova på hur det är att hitta coronasmitta i en helt annan omgivning.

Resenärer som testas av hundarna kommer också att göra ett vanligt coronatest där prov tas från slemhinnorna. När forskarna fått tillräckligt med bevisföring för att coronahundarnas nosar är pålitliga, uppgraderas de till tjänstemän – eller rättare sagt tjänstehundar – på samma sätt som tull- och polishundar.

Hundarna måste älska mat

Valo är en treårig lugn men intensiv individ. Den inleder sin första egentliga arbetsdag vid flygplatsens coronatestpunkt på onsdagen.

— Valo är en väldigt entusiastisk nosare. Ju mera den får lukta och nosa på olika saker, desto bättre, säger schäferns ägare och tränare Heli Niuro.

Ännu är det oklart hur långa dagar, och hur många dagar i veckan, Valo kommer att orka jobba. Det, och alla andra praktikaliteter kring hundarna på flygplatsen, ska komma fram under hösten.

Vad Valo och de andra hundarna kommer att tjäna är fortfarande lite oklart, men säkert är att de kommer att bli väl omhändertagna och få mycket godsaker.

— Den viktigaste egenskapen för en bra coronahund är att den ska tycka om att äta. Hundarna måste vara väldigt ivriga på att bli belönade, eftersom de tränas med godsaker, säger docent Hielm-Björkman.

Hon säger att hundarna är ”super-, super-, superpålitliga” när det gäller att upptäcka coronasmitta.

— Vi har märkt att hundarna också hittar personer som snart kommer att bli sjuka, och sådana som precis varit sjuka.

Om hundarna nu är så bra på att hitta sjukdomar, varför ser vi dem inte överallt inom vården?

— Jag tror folk tänker på hundar som söta fyrfota varelser som ligger på soffan och som man kastar ett ben åt. Att en hund kan fungera på samma sätt som medicinsk apparatur eller ställa en diagnos finns ännu inte på vår radar. Men det är bara en tidsfråga, säger Hielm-Björkman.Hon ser positivt på framtiden för hundforskningen.

— Man kan säga att covid-19 varit ett lyckokast för forskningen. Det har varit väldigt svårt att få ihop det samarbete som behövs tidigare.

Nu försöker Hielm-Björkman och hennes forskarteam få ihop den vetenskapliga bevisbörda som behövs för att få forskningen publicerad och erkänd.

Dyrt att skola hundar

För att ha nytta av hundar som upptäcker corona behöver det skolas cirka hundra hundar till i Finland. En skolning av en polishund går lös på cirka 100 000 euro och att upprätthålla och bemöta hundens behov kostar ytterligare 500 000 euro. Liknande summor gäller coronahundarna, tror Hielm-Björkman.

— Tyvärr är det ju så att om vi ska ha de hundar som behövs måste vi få finansiering.

Staten står för en del av kostnaderna när coronahundarna inleder sina jobb på flygplatsen. Under inskolningsfasen har finansieringen däremot varit ett samarbete mellan Vanda stad, Helsingfors universitet och tredje sektorn. Också den privata sektorn har skjutit in pengar i projektet.

— Vi hoppas att någon skulle ta stafettpinnen och hjälpa oss vidare, säger Hielm-Björkman.

Valo och de andra hundarna som jobbar på Helsingfors-Vanda flygplats har sina löner säkrade till årets slut.

Coronatest med hundar på Helsingfors-Vanda flygplats