Lauri Heikkinen/Statsrådets kansli

Enligt direktör Mika Salminen vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) är coronaviruset i ljuset av nya data inte lika dödligt som det framstod på våren. Foto: Lauri Heikkinen/Statsrådets kansli

Coronaviruset har inte blivit lindrigare, även om dödligheten på befolkningsnivå har minskat betydligt. Den främsta förklaringen för fenomenet är den ökade testningskapaciteten, uppger Mika Salminen, direktör vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).

— På våren var testningskapaciteten begränsad. Då testades främst personer med allvarliga symtom. Det ledde till att de som hade milda symtom inte syns i statistiken, säger Salminen.

— Det är typiskt för en ny infektion att man i början ser mera av de allvarliga fallen medan eventuella milda fall blir osynliga.

Det här syns till exempel i Spanien. Där har den andra vågen kommit i gång och antalet nya fall överskridit vårens höga siffror, men samtidigt har dödligheten knappt ökat alls.

— På våren hamnade 47 procent av de som smittats på sjukhus i Spanien. Nu är samma siffra 4,2 procent, säger Salminen.

— Samtidigt har dödligheten i Spanien sjunkit från 13 procent till 0,6 procent.

En stor del utan symtom

Spanien är ett av de länder som hunnit sammanställa data på coronavirusets dödlighet. I Finland är det inte lika enkelt, vilket beror på att den andra vågen ännu inte kommit i gång här i lika hög grad.

— Det som vi har fått höra från Spanien är att 40–45 procent av dem som testar positivt för viruset har inga eller mycket milda symtom.

Enligt Salminen innebär detta att antalet coronafall i Finland var betydligt högre under våren än vad som framkommit hittills – kanske rentav fem gånger så högt.

Testningskapaciteten ökade först i början av sommaren.

— Island är ett undantag. Där hade man från början möjlighet att testa en större del av befolkningen och där var dödligheten redan från början mycket låg.

— Detsamma gäller Sydkorea.

Salminen påpekar ändå att detta inte innebär att coronaviruset skulle ha blivit mindre farligt. På individnivå är det främst äldre personer som är i riskgruppen.

Mindre farligt för yngre

I våras jämfördes coronaviruset med den så kallade säsongsinfluensan. Då befarade man att coronaviruset skulle vara betydligt farligare än den årliga influensan.

— Dödligheten är utan vidare högre än för den vanliga säsongsinfluensan, men det växlar från år till år. Det finns år då säsongsinfluensan är extra dödlig, säger Salminen.

Han citerar en dansk undersökning om coronavirusets dödlighet.

— Ända upp till 60 år är dödligheten ungefär den samma som för säsongsinfluensan, men därefter är den nästan dubbel.

— Men poängen är att om en hemskt stor andel av befolkningen insjuknar kan också låg dödlighet betyda att det blir många dödsfall. Därför är det viktigt att vara försiktig även i fortsättningen.

Finland lyckades bra

Även om Finland och flera andra länder åtminstone än så länge fått bättre kontroll över coronaepidemin finns det fortfarande länder som kämpar med viruset, till exempel i Latinamerika.

Enligt Salminen har det i viss mån att göra med de lokala sociala och medicinska omständigheterna.

— I Finland lyckades vi få i gång våra kontrollåtgärder i ett tidigt skede av epidemin. Därmed lyckades vi förhindra att viruset spreds i hela landet. I många andra länder lyckades detta inte.

Dessutom finns det forskning som visar att Finland inte alltid drabbas lika hårt av globala epidemier som andra länder.

— Facit från tidigare epidemier såsom den så kallade svininfluensan visar att andelen finländare som smittades var mycket mindre än andelen britter.

— Det här måste ha att göra med att vi bor mindre tätt, våra städer är mindre och våra folksamlingar är mindre. Det påverkar sannolikt hur lätt smittan sprids.

— Globalt sett är epidemin ändå långt ifrån över och vi måste fortsätta jobba aktivt för att hindra spridningen i Finland.

Nya rutiner på äldreboenden

Enligt Salminen är det för tidigt att dra några lärdomar av vårens erfarenheter. Det kommer att krävas mera data för det. Men några grejer finns det som vi kunde ha gjort bättre.

Salminen tar upp testningskapaciteten, skyddsmaterialet och äldreboendena.

— Det tog ganska länge att öka testningskapaciteten och alla länder kommer att behöva bättre beredskap då det gäller skyddsmaterial.

Det som också behöver ses över är de rutiner som gäller äldreboenden. Där var det speciellt bristen på skyddsmaterial som bidrog till problemen.

— Ganska mycket hänger på hur personalen kan skyddas och hur man lyckas hindra viruset från att komma in på dylika ställen.

— Där kan man göra mycket till exempel genom testning av personalen och rigorösa hygienåtgärder.