SPT 03.09.2020 17:14

Riksdagsledamot Elina Lepomäki (Saml) anser att den inkomstrelaterade dagpenningen ska vara universell och gälla alla finländare Foto: Henri Forss/SPT

Den inkomstrelaterade dagpenningen är för närvarande reserverad endast för vissa arbetstagare i Finland. För att få den måste man vara medlem i en arbetslöshetskassa och uppfylla arbetsvillkoret (se fakta längst ner).

Enligt forskaren Terhi Maczulskijs uppgifter finns det kring 350 000 personer i Finland som inte hör till en arbetslöshetskassa, av vilka 200 000–250 000 skulle uppfylla arbetsvillkoret. Största delen av dessa är män, lågt utbildade och som har låga inkomster.

Nu vill Samlingspartiet och Finlands näringsliv (EK) ändra på detta. I juli gick Samlingspartiets riksdagsledamot Elina Lepomäki ut med att partiet numera stöder tanken om att utvidga den inkomstrelaterade dagpenningen att omfatta alla arbetstagare och i augusti antog EK samma linje.

— Situationen för närvarande är att 95 procent av den inkomstrelaterade dagpenningen finansieras av skatter och arbetslöshetsförsäkringspremier. Dessa betalas av alla arbetstagare och därför skulle det vara rättvist att alla arbetstagare också har rätt till inkomstrelaterad dagpenning. Kassorna står för bara fem procent av kostnaderna, säger Lepomäki.

Med andra ord, genom att flytta ansvaret för den inkomstrelaterade dagpenningen från kassorna till staten skulle medlemskap i en kassa inte längre vara ett kriterium. Den inkomstrelaterade dagpenningen skulle bli universell och omfatta alla arbetstagare.

— Folkpensionsanstalten kunde sköta utbetalningen. De har den rätta kunskapen och de rätta systemen, säger Lepomäki.

Rättvisa och jämlikhet

Tanken om att ersätta den nuvarande inkomstrelaterade dagpenningen som förutsätter medlemskap i en arbetslöshetskassa med en allmän inkomstrelaterad ersättning är inte ny. Förslaget har kommit upp flera gånger under de senaste åren.

År 2015 gav Jubileumsfonden för Finlands självständighet (Sitra) ut en rapport som förespråkade en övergång till ett universellt system. Rapporten skrevs av Lepomäki, professor Heikki Hiilamo, nuvarande justitiekansler Tuomas Pöysti, veteranpolitiker Osmo Soininvaara (Gröna) och riksdagsledamot Juhana Vartiainen (Saml).

— För mig är det fråga om rättvisa. Om alla arbetstagare betalar arbetslöshetspremier så borde alla arbetstagare också få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. Nu förutsätts att man har betalat medlemsavgiften i en arbetslöshetskassa, säger Hiilamo.

Några år senare, 2018, publicerade Social- och hälsovårdsministeriet en utredning som presenterade tre förslag för hur en universell inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning kunde genomföras i praktiken. Utredningen gjordes av Mauri Kotamäki, numera chefsekonom på Centralhandelskammaren.

— Det är främst en jämlikhetsfråga. Det vill säga, det handlar om att alla löntagare ska behandlas på samma sätt, säger han.

Chefsekonom Mauri Kotamäki tycker att alla löntagare ska ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning eftersom alla löntagare betalar arbetslöshetsförsäkringspremier. Foto: Henri Forss/SPT

Fackförbunden skeptiska

Även om tanken om en universell inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning funnits med en längre tid har den inte väckt något desto större intresse bland fackförbunden. Det kan ha att göra med att alla arbetslöshetskassor med undantag för en — Allmänna arbetslöshetskassan (YTK) — är kopplade till fackförbunden.

— Vi anser att det skulle vara bra om alla arbetstagare omfattades av den inkomstrelaterade dagpenningen, men vi anser också att det är innehållet som avgör. De som i dagsläget inte hör till kassorna är oftast sådana som inte uppfyller arbetsvillkoret, säger Jarkko Eloranta, ordförande för Finlands Fackförbunds Centralorganisation (FFC).

Erik Sandstrom/SPT

FFC:s ordförande Jarkko Eloranta tror inte att universell inkomstrelaterad dagpenning kommer att leda till ökad social trygghet för alla löntagare om inte man ser över arbetsvillkoret. Foto: Erik Sandstrom/SPT

Arbetsvillkoret är ett lagstadgat villkor som måste uppfyllas för att man ska kunna få inkomstrelaterad dagpenning. Enligt arbetsvillkoret måste man ha jobbat i minst 18 timmar per vecka i 26 veckor före arbetslösheten för att ha rätt till penningen.

Rättviseproblemet är i själva verket betydligt mindre än vad som uppges i offentligheten. För att den inkomstrelaterade dagpenningen ska omfatta fler personer måste arbetsvillkoret ses över.

Det här är något som gjordes i mars efter att coronakrisen bröt ut. Då ändrades arbetsvillkoret till 13 veckor som kompensation för att man samtidigt gjorde det lättare för arbetsgivare att permittera och säga upp anställda. Ändringen gäller för närvarande till årsskiftet.

Dolda motiv

Både Eloranta och hans kollega Antti Palola, ordförande för Tjänstemannacentralorganisationen (STTK), undrar hur ärliga de som förespråkar universell inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning egentligen är eller om de eventuellt har dolda motiv.

— Det har spekulerats kring detta. Jag har själv också undrat om det finns en koppling mellan att man vill försvaga arbetarrörelsen och att förändra det nuvarande systemet i rättvisans namn, säger Palola.

STTK:s ordförande Antti Palola undrar om inte förespråkarna av universell inkomstrelaterad dagpenning har dolda motiv. Foto: STTK

Det är inte omöjligt. Utvidgandet av den inkomstrelaterade dagpenningen till alla arbetstagare skulle oundvikligen öka kostnaderna för staten, som skulle stå för notan. För att begränsa kostnadsökningen föreslog författarna till Sitra-rapporten att man samtidigt skulle korta ner längden för ersättningen från 500 till 250 dagar.

I det avseendet har EK varit ärligare än Samlingspartiet. EK har sagt att förändringen skulle kosta 250 miljoner men Samlingspartiet har inte sagt något.
EK:s uppfattning bygger på Kotamäkis utredning. Enligt den skulle statens kostnader öka med upp till 300 miljoner euro.

Saknar genuin vilja

De som flaggar för inkomstrelaterad dagpenning för alla gillar inte insinuationerna om att förslaget skulle ha en dold agenda.

— För min del finns inget sådant. Jag tycker att det är ganska kortsiktigt och korkat att ifrågasätta människors motiv och leta efter dolda agendor. För min del handlar det om hur det här ska genomföras rent praktiskt, säger professor Hiilamo.

Kotamäki undrar om inte spekulationerna om dolda agendor och hemliga motiv trots allt har att göra med arbetstagarorganisationernas egen önskan att slippa ta itu med saken.

— Jag tvivlar på att de har en genuin vilja att genomföra den här reformen. Den här situationen har tvingats på dem utifrån. Det har blivit allt svårare att försvara det nuvarande systemet, säger han.

Därtill kommer att arbetstagarorganisationerna inte är eniga. Till exempel Byggnadsförbundet har ställt sig positivt till att utvidga den inkomstrelaterade dagpenningen att gälla alla arbetstagare.

Obligatoriskt medlemskap

Ett alternativt sätt att införa en slags universell inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning skulle vara att göra medlemskapet i arbetslöshetskassa obligatoriskt. Elina Lepomäki säger att det är ett alternativ.

— Men kanske inte det effektivaste. Det nuvarande systemet innehåller flera effektivitetsförluster då kassorna är så många. Med tanke på att de flesta centrala välfärdstjänster sköts av staten, så är det konstigt att det här ramlar utanför, säger hon.

Riksdagsledamot Elina Lepomäki (Saml) anser att den inkomstrelaterade dagpenningen ska vara universell och gälla alla finländare. Foto: Henri Forss/SPT

Hon vill tona ner diskussionen som följde efter sommarens utspel lite grann. Övergången till inkomstrelaterad dagpenning för alla är inte världens största reform, påpekar hon.

— Personligen anser jag att det finns gott om utvecklingsbehov inom den sociala tryggheten. Jag har själv pratat om en slags basinkomst i flera år och nu är jag medlem i kommittén för social trygghet.

Kommittén för social trygghet tillsattes i början av 2020 och dess mandattid sträcker sig till 2027. Målet för den parlamentariskt sammansatta kommittén är att bereda en reform av den sociala tryggheten.

Inkomstrelaterad dagpenning

För att ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning måste man höra till en arbetslöshetskassa och uppfylla arbetsvillkoret.

Arbetsvillkoret uppfylls om man jobbat över 18 timmar per vecka i minst 26 veckors tid.

Företagare har inte rätt till inkomstrelaterad dagpenning.

Den inkomstrelaterade dagpenningen finansieras av skatter och arbetslöshetsförsäkringspremier som betalas av alla löntagare.

Henri Forss/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln