Sysselsättningsfonden föreslår att arbetslöshetsförsäkringspremierna ska höjas med 0,32 procentenheter som helhet.
Bakgrunden är att coronaepidemin har påverkat Sysselsättningsfondens ekonomi betydligt. Enligt fondens vd Janne Metsämäki såg utsikterna bra ut ännu i början av året.
— I början av året fanns det mycket pengar i konjunkturbufferten. Sedan växte utgifterna för utkomstskyddet – speciellt mycket för permitteringar. I det här läget har vi varit tvungna att se till att arbetslöshetskassorna har fått sina pengar.
Sysselsättningsfonden uppbär arbetslöshetsförsäkringspremier och är en del av socialskyddssystemet.

Ökning på cirka 60 euro

Konjunkturbufferten samlar en del av intäkterna från arbetslöshetsförsäkringspremierna. Tanken är att den kan användas för att hålla premiehöjningarna på en lägre nivå när arbetslösheten ökar.
— Fondens nettotillgångar beräknas minska med 800-900 miljoner euro under 2020, säger Tapio Oksanen, direktör för ekonomi och finans vid Sysselsättningsfonden.
Fonden föreslår att premierna skulle stiga 2021, i medeltal till 1,42 procent för arbetsgivaren och för arbetstagaren till 1,4 procent av lönebeloppet. Oksanen säger att konjunkturbufferten beräknas uppvisa underskott även nästa år även om man höjer arbetslöshetsförsäkringspremierna.
Medianlönen för en finländare är 3 350 euro i månaden. Höjningen skulle innebära att en arbetstagare med medianlön skulle betala 562,80 euro om året som arbetslöshetsförsäkringspremie. Det är 60 euro mer än under 2020 och en höjning på ungefär 5 euro i månaden.

Enhälligt beslut

Det var Sysselsättningsfondens styrelse som på tisdagen gav förslaget till höjningen. På torsdagen godkände förvaltningsrådet förslaget.
Sju av styrelsens medlemmar representerar arbetsmarknadsparternas arbetsgivare och sju de anställda. Antti Palola är i år ordförande för fondens styrelse och också ordförande för tjänstemannacentralorganisationen STTK. Han säger att höjningen var ett enhälligt beslut både inom styrelsen och inom förvaltningsrådet.
— Jag är nöjd över att vi kunde hitta en kompromiss. Det är förstås beklagligt att premien måste höjas. Men i mars såg läget mycket mörkare ut och vi trodde att vi skulle bli tvungna att göra en mycket större höjning, säger han.
Höjningen baserar sig på de nuvarande utsikterna för hur sysselsättningen utvecklas inom de två kommande åren. Enligt Palola sänktes premien 2019.
— Ur arbetstagarens synvinkel kommer köpkraften minska med 0,15 procent och sidokostnaderna kommer på motsvarande sätt höjas för arbetsgivarna, säger Palola.

Rättvist enligt professor

Niklas Bruun, professor emeritus vid Hanken, är specialist på arbetsrätt och arbetsmarknad. Han säger att det är svårt att ha stora invändningar till en höjning som denna.
— Systemet bygger i slutändan på att det är självfinansierande. Varifrån ska pengarna annars tas? Det finns redan tillräckligt med utgifter som finansieras med olika coronastöd. På något sätt måste vi få ekonomin att hålla ihop, säger han.
Premierna skulle höjas med 0,17 procent för arbetsgivaren och 0,15 procent för arbetstagarna. Enligt Bruun är det en rimlig princip att båda parter deltar i kostnaderna.
— Det är enligt mig ganska rättvist att de arbetstagare och arbetsgivare som arbetar inom en sådan bransch eller ett sådant företag där man kan behålla jobben hjälper till att finansiera de som drabbats hårdare av coronaepidemin.
Sysselsättningsfonden presenterar sitt förslag för Social- och hälsovårdsministeriet. Slutligen måste det godkännas av riksdagen.