Penningpolitiken har genomgått en totalförändring sedan finanskrisen 2008.
Det sade Tuomas Välimäki, medlem i direktionen för Finlands Bank, på tisdagen i samband med publiceringen av det senaste numret av bankens publikation Euro & talous.
– -Före finanskrisen var utgångspunkten att göra penningpolitik främst genom styrräntor. Riskerna var små och lätta att förutse och det gick alltid att stimulera ekonomin genom att sänka räntorna.
Den tiden är förbi och någon återgång till den lugnare tiden finns inte inom synhåll.
— Efter att Lehman Brothers föll förändrades allting.
Den främsta orsaken till att styrräntorna inte längre är effektiva är att trenden har varit sjunkande räntor redan en längre tid och styrräntan har sänkts så lågt det går.
— Det går inte att ha alltför låg styrränta innan folk börjar ta ut sina insättningar på banken som kontanter.

Enorma stödköp

Låga räntor innebär billiga pengar vilket i teorin borde öka mängden pengar i omlopp och därmed inflationen. Men låga räntor räckte inte under finanskrisen.
Europeiska centralbanken (ECB) började sina stödköp för att pumpa ut pengar på marknaden.
–Den här kontroversiella metoden har nu använts i tolv år.
Efter finanskrisen följde eurokrisen och trots den exceptionellt lösa penningpolitiken hotade till och med deflation, det vill säga sjunkande priser.
Om folk förväntar sig sjunkande priser finns risk för att ekonomin stannar upp. År 2015 tog stödköpen fart på allvar. Stödköpen hade precis börjat avta då coronakrisen slog till.
— Vi hade redan gjort stödköp för 2 600 miljarder euro då coronan gav upphov till ett nytt stödköpsprogram för 1 350 miljarder.
Stödpengarna har använts för att köpa både statsobligationer och värdepapper av företag.
Det finns regler för att hålla isär penningpolitiken från statens politik och ECB får inte finansiera stater direkt. Det har banken kringgått genom att köpa statsobligationer i andra hand på marknaden.

Lättade krav

Enligt Välimäki var man tvungen att använda metoderna eftersom traditionell penningpolitik inte längre fungerade. Under pandemin steg oron på marknaden till nya höjder och det kunde ha lett till en likviditetskris då placerare sålde sina värdepapper på finansmarknaden.
Likviditet innebär tillgång till pengar på kort sikt och tillgången kunde ha sinat om centralbankerna inte hade reagerat.
– En central lärdom av kriserna ända sedan 30-talet har varit att undvika likviditetskriser.
Under coronakrisen har bankerna erbjudits särskilt förmånliga lån med klar minusränta. Det innebär alltså gratis pengar för bankerna. Motiveringen är att man vill försäkra att det finns pengar i omlopp.-
– Under pandemin har lånen till bankerna vuxit sig rekordstora.
Bankerna får ändå inte lån av centralbanken utan garantier, men kraven på garantierna har också blivit mildare under krisen. Välimäki försäkrar ändå att det finns strikta krav för att bankerna ska få förmånliga lån.
— De billigaste lånen kräver att pengarna verkligen sätts i omlopp i realekonomin.