Just nu är det 18 kommuner runtom i Finland som beslutat att börja hösten med att permittera personal inom utbildningssektorn. Det här är oacceptabelt enligt lärarfacket OAJ.
— Kommuner som tagit ett sådant beslut borde enligt oss inte få några stödpengar av staten, säger Olli Luukkainen, ordförande för OAJ.
För att jämna ut konsekvenserna av coronavirusepidemin har staten gett ett ekonomiskt stöd till skolorna. Småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen får 84 miljoner euro och gymnasieutbildningen 17 miljoner euro.
Enligt Luukkainen gäller de flesta permitteringar personal inom småbarnspedagogiken, men det varierar mycket från kommun till kommun.
— De kommunala beslutsfattarna borde inse att inbesparingar som dessa inte står i proportion till den skada de vållar lärandet. Permitteringar räddar aldrig kommunekonomin.
Han påminner ändå om att de flesta kommuner har utvärderat situationen på bästa sätt.

Situationen ljusare i Svenskfinland

Inger Damlin, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund (FSL), säger att situationen på svenskt håll inte är lika oroväckande.
— I Svenskfinland har kommuner förstått vikten av att inte permittera lärare och det är vi glada för, säger Damlin.
Det finns några kommuner som är på gränsen till permitteringsbeslut.
— Jag tänker speciellt på Vasa. Jag är ganska övertygad om att det blir permitteringar, men jag ska inte gläfsa på dem innan beslutet är taget.
Damlin oroas över hur statsstödet används inom kommunerna. Hon ser gärna att de sätter pengarna på att minska gruppstorlekarna eller på stödundervisning.
— Vi ser nog svart på de kommuner som redan satt stödet på till exempel skolgångsbiträden. Vår önskan är att pengarna faktiskt går in i undervisningen där eleverna behöver det.

Inte nöjd med UBS

Inom den grundläggande utbildningen gick skolorna i mitten av maj tillbaka till närundervisning. Luukkainen säger att beslutet helt enkelt togs för att öva inför höstterminen. Redan nästa vecka inleder en stor del barn och unga läsåret.
Luukkainen är inte helt nöjd med Utbildningsstyrelsens riktlinjer för skolstarten som publicerades i tisdags.
— Riktlinjerna handlade mestadels om sådant som vi redan visste, såsom hälsoaspekterna. Däremot nämndes knappt något om själva undervisningen.
Han förstår att UBS inte kan säga hur skolorna ska göra eftersom det finns stora skillnader mellan skolorna och kommunerna. Men han hade gärna sett en tydligare formulering om vad skolorna ska göra.

Lärarnas upplevelser

OAJ har kartlagt lärarnas erfarenheter av vårens avvikande undervisningsarrangemang. Nästan 1 700 lärare och rektorer svarade på enkäten. Majoriteten av dem ansåg att de nationella anvisningarna som gavs var otydliga och bristfälliga. Inför hösten betonar Luukkainen att lärare inte kan ansvara både för när- och distansundervisning om en andra våg kommer.
En fjärdedel uppgav att distansundervisningen haft en negativ inverkan på många elevers lärande. 70 procent ansåg att följderna var skadliga för enstaka elever och studerande, men de flesta uppgav också att perioden haft positiva följder för vissa.
Luukkainen säger att distansundervisning är problematiskt då läraren inte ser elevernas framgång på en gång. Speciellt kan perioden ha långtgående följder för studerande inom yrkesutbildningen, som präglas starkt av närundervisning.
— Jag har starka förväntningar på att Undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen kräver att kommunerna kartlägger kunskapsunderskottet och förutsätter en plan för hur dessa luckor ska täppas till, säger han.
En positiv konsekvens av vårens upplevelse var att lärarnas digitala kunskaper förstärktes. Däremot kunde inte alla utbildningsanordnare erbjuda tillräckliga redskap.
Luukkainen säger att förbundets önskan är att skolstarten blir positiv och att man satsar på att göra det bästa av situationen.
— Trygghet och hälsa är basen för inlärning. Vi vill inte måla fan på väggen eller skapa hotbilder. Det här är ett mellanläge och nu blickar vi framåt.

OAJ utförde en enkät bland nästan 1 700 lärare och rektorer i slutet av vårterminen.
96 procent uppgav att den digitala kunskapen ökat under våren.
Över 70 procent ansåg att man tvingades skära i läroplanen under distansundervisningen.
Hälften ansåg att återgången till närundervisning fungerade bra. Andra hälften uppgav att skolarbetet försvårades avsevärt.
I huvudsak ansåg lärarna att de nationella riktlinjerna var bristfälliga.
90 procent ansåg att stödet från de egna kollegorna var tillräckligt.