Ny strategi effektiverar och ökar testningen för covid-19 — testkapaciteten ska öka från 14 000 till 20 000 per dygn


Coronatestningen ska bli snabbare och effektivare. Fotto: Stefan Holmström
Nu ska flaskhalsarna bort och testkapaciteten upp, säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) då hon på onsdagskvällen presenterar myndigheternas uppdaterade teststrategi.
— Den övergripande strategin i kampen mot coronaviruset är att testa, spåra, isolera och vårda, och den strategin fungerar, säger Kiuru.
Men testandet haltar, och det är ett problem.
— Antalet fall ökar och allt fler söker sig till ett test. Speciellt i städer har väntetiderna blivit allt längre, och den regionala variationen i kapacitet är stor. Därför måste vi få upp testkapaciteten, och vi måste få bort flaskhalsarna, säger Kiuru.
I dagsläget är kapaciteten att utföra tester för covid-19 kring 14 000 test per dygn. Den kapaciteten ska nu upp till 20 000 test per dygn, säger Kiuru.
Den nya teststrategin vilar på fyra ben: mer personal för att utföra och analysera testerna, nya sätt att få människor till testerna, samarbetet mellan den offentliga vården och den privata utvecklas och möjligheten att utföra så kallade snabbtest förbättras.

Pasi Pohjola, direktör vid Social- och hälsovårdsministeriet, säger att den uppdaterade teststrategin är anpassad till att möta inte bara en andra våg av smitta, utan ännu fler nya vågor.
— Vi har frågat sjukvårdsdistrikten om vilka utmaningar de har. De säger att människor nu söker sig till ett coronatest med lindrigare symtom än tidigare. De ser även allt fler barn komma till testerna. Detta gör att det bildas köer inte minst vid provanalyserna. Det å sin sida försinkar arbetet med att spåra smittkedjorna, säger Pohjola.
Och det är just spårningen som är nyckeln till att stoppa epidemin, säger Pohjola.
— Vi ser också att det på sina håll är brist på material som behövs för att utföra testerna, och det finns för lite av de så kallade snabbtesterna.
Pohjola säger att vårdpersonalen gör ett gott arbete men att gränsen för vad de mäktar med börjar närma sig, och det är också en utmaning.
— Det behövs därför mer utbildad personal för testning och provanalys, det behövs flera olika sätt för människor att komma till ett test, det behövs ett samarbete mellan den privata och den offentliga vården, och det behövs resurser för att spåra upp och bryta smittkedjorna, säger Pohjola.
Bland de andra redskapen i den uppdaterade teststrategin finns en mobilapplikation som ska effektivisera smittspårningen. Den kommer i användning i september. Även processerna för beslut om karantän i regionerna ses över. Vid behov kommer man även att kunna använda sig av riktade testningar som bygger på en riskbedömning.
— Antalet fall ökar och allt fler söker sig till ett test. Speciellt i städer har väntetiderna blivit allt längre, och den regionala variationen i kapacitet är stor. Därför måste vi få upp testkapaciteten, och vi måste få bort flaskhalsarna, säger Kiuru.
I dagsläget är kapaciteten att utföra tester för covid-19 kring 14 000 test per dygn. Den kapaciteten ska nu upp till 20 000 test per dygn, säger Kiuru.
Den nya teststrategin vilar på fyra ben: mer personal för att utföra och analysera testerna, nya sätt att få människor till testerna, samarbetet mellan den offentliga vården och den privata utvecklas och möjligheten att utföra så kallade snabbtest förbättras.

Åbo stad utför coronatester bland annat i Tallbacken. Foto: Monica Forssell
Pasi Pohjola, direktör vid Social- och hälsovårdsministeriet, säger att den uppdaterade teststrategin är anpassad till att möta inte bara en andra våg av smitta, utan ännu fler nya vågor.
— Vi har frågat sjukvårdsdistrikten om vilka utmaningar de har. De säger att människor nu söker sig till ett coronatest med lindrigare symtom än tidigare. De ser även allt fler barn komma till testerna. Detta gör att det bildas köer inte minst vid provanalyserna. Det å sin sida försinkar arbetet med att spåra smittkedjorna, säger Pohjola.
Och det är just spårningen som är nyckeln till att stoppa epidemin, säger Pohjola.
— Vi ser också att det på sina håll är brist på material som behövs för att utföra testerna, och det finns för lite av de så kallade snabbtesterna.
Pohjola säger att vårdpersonalen gör ett gott arbete men att gränsen för vad de mäktar med börjar närma sig, och det är också en utmaning.
— Det behövs därför mer utbildad personal för testning och provanalys, det behövs flera olika sätt för människor att komma till ett test, det behövs ett samarbete mellan den privata och den offentliga vården, och det behövs resurser för att spåra upp och bryta smittkedjorna, säger Pohjola.
Bland de andra redskapen i den uppdaterade teststrategin finns en mobilapplikation som ska effektivisera smittspårningen. Den kommer i användning i september. Även processerna för beslut om karantän i regionerna ses över. Vid behov kommer man även att kunna använda sig av riktade testningar som bygger på en riskbedömning.
LÄS OCKSÅ:
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.