ÅU 13.08.2020 05:00

Gymnasiet är populärt bland barn i den grundläggande utbildningen. De klart flesta vill fortsätta till gymnasiet. Det visar en enkät från intresseorganisationen Ekonomi och ungdom, TAT.
Hela 57 procent av de tillfrågade siktade i vintras på att nu studera vid ett gymnasium. Var fjärde, 27 procent, hade studier vid en yrkesskola som mål.
Eftersom enkäten omfattade nästan sextusen elever i den grundläggande utbildningen kan vi räkna med att resultaten kan betraktas som pålitliga.
I enkäten har man inte separat beaktat de svenskspråkiga (om man ens frågat sådana). Vi kan ändå räkna med att läget är i stort sett det samma bland dem, sannolikt med en ännu större andel som vill till gymnasiet. Enligt skolintagningsstatistik från 2019 fortsatte 65 procent av svenskspråkiga nior till ett gymnasium.
Föräldrarna har en viktig roll då barn och unga gör sina val. På gott och ont, kunde man väl säga. Det som de unga nämligen saknar, enligt intresseorganisationen TAT, är mer kunskap om de möjligheter som finns i vuxenlivet.
Skolan borde satsa mer på att informera mera om arbetslivet, enligt de skolbarn som deltog i enkäten.
I år drabbades dessutom många unga tyvärr av att coronaepidemin snuvade dem på både praktisk arbetslivsorientering (prao) och sommarjobb. Det var ett sorgligt kunskapsbortfall.
Eftersom de unga inte får den kunskap de önskar i skolan, påverkas de därför kanske också starkare av det de får lära sig hemma. Föräldrarna står de unga närmast i så många år och överför därför direkt och indirekt sin egen kunskap och och sina egna fördomar.
Därför, som sagt, är föräldrars inverkan på gott och ont. Världen motsvarar inte alltid längre det som vuxna tror och vet. Föräldrarna kan som bäst erbjuda kompletterande kunskap, men unga behöver nog många andra källor än så.
Det finns säkert många som i vuxen ålder kan kryssa i rutan för ”jag halkade bara in på det här”. Och på den vägen blir man.
Om man gillar sitt yrkesval och lyckas i livet så är det såklart inte fel, men man kanske kunde ha blivit något mer eller något helt annat. Sedan kan det mala där i bakhuvudet: Vart försvann det där jag faktiskt drömde om som barn?
Är det faktiskt ändamålsenligt, på individnivå, att så många väljer det ”trygga” gymnasiet? Det alternativet marknadsförs ju ofta som en plats där man kan ta några extra år för att fundera på vad man verkligen vill göra i framtiden.
”En ung som inte ännu har en klar bild av arbetslivets möjligheter väljer sannolikt gymnasiet”, säger Liisa Tenhunen-Ruotsalainen, direktör vid TAT.
Problemet, då? Jo, det här: ”Många har en stereotyp uppfattning om yrkesutbildning”, enligt TAT. Det innebär att många unga säkert undviker det valet. Eller så ser föräldrarna till att det går så.
En fördom som säkert spelar in är den gamla uppfattningen om att det finns bara två huvudvägar: Man tar först gymnasiet och fortsätter sedan i högskola eller yrkeshögskola. Eller så väljer man yrkesskolan. Och sedan är det stopp.
Dessa två, inget annat. Det är som om yrkesskolevägen skulle stänga dörren till fortsatta studier, men så är det inte. Efter yrkesskolan kan man fortsätta på en akademisk bana.
Det är som om få har insett att den stora intagningsreformen också har lett till att fler dörrar öppnas. Flera universitet – i alla fall på finska – har i höst vikt betydande kvoter för helt nya grupper av studerande. Utbildningsrektor Helka-Liisa Hentilä vid Uleåborgs universitet hoppas att man på så vis ska hitta helt nya studerande (med andra ord sådana som inte är studenter)
Turun Sanomat kommenterade nyheten om TAT-enkäten med följande ledarrubrik: ”Yrkesskolans sköld borde poleras”. Det är högst sannolikt att många skolor borde göra det, bättre än nu. Lika viktigt är ändå att föräldrar och andra vuxna raderar den stela ”först student, sedan högskola” -uppfattningen. Yrkesskolan är också ett tryggt val i det fall den unga är osäker – och inga dörrar stängs.

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln