Ny trend på gång? Barnfamiljer väljer Pargas, skolorna får nya elever
Lova af Heurlin är inte nyinflyttad, Hon har alltid bott i Pargas. Inte desto mindre väntar hon på skolstarten i första klass i Sunnanbergs skola. Foto: Åsa af Heurlin
Ännu finns inte exakt statistik att tillgå, men att flera barnfamiljer har flyttat till Pargas under våren och sommaren står klart då skolstarten närmar sig.
Bland dem finns också någon som flyttar i augusti, med barn som inleder höstterminen i Pargas, där skolorna börjar 17 augusti.
– Både jag och min kollega på finska sidan har blivit uppringda av flera familjer med frågor kring skola och inflyttning, säger utbildningschef Ulrika Lundberg.
– Det här har hänt oftare än någonsin förr, säger Lundberg som har jobbat vid Pargas stad sedan år 2000.
Centrumskolor på båda språken intresserar inflyttare och potentiella inflyttare
De skolor som får nya elever via inflyttning finns i centrum av Pargas.
Exaktare uppgifter om inflyttningen dröjer. Men åtminstone visar siffrorna från mars till juni ett inflyttarnetto på 47 personer, det vill säga 47 fler har flyttat in än ut ur staden.
Juli månads siffror har staden inte ännu fått, och mer detaljer om hur inflyttningen påverkar befolkningssiffrorna i stort har man inte ännu.
Att det åtminstone delvis handlar om en coronaeffekt är sannolikt.
Senare skolstart i Pargas betyder lite kortare jullov
Att Pargasskolornas läsår börjar senare än många andra kommuners slogs fast i fjol. Det betyder att jullovet är någon dag kortare i Pargas.
– Det är ett val vi har gjort, vi skjuter hellre fram skolstarten eftersom det passar bra med kommunens övriga verksamhet.
Lundberg avser då till exempel turismnäringen som länge har efterlyst en förskjutning av skolornas sommarlov.
Närundervisningen återupptas också i Pargasskolorna enligt Utbildningsstyrelsens direktiv. Precis såsom vanligt blir undervisningen inte i höst.
– Den kommer snarare att likna de förhållanden vi jobbade enligt under de två sista majveckorna, säger Lundberg, och lokala skillnader förekommer.
Elevantal och skolhusets storlek påverkar möjligheterna
– Vi kan inte tillämpa precis samma regelverk i skolor med över 300 elever och skolorna i till exempel Iniö eller Utö.
I Iniö skola finns 15 elever i årskurserna 1–9 i höst, i Utö är de inskrivna eleverna 7.
Även i Korpo är skolhuset stort i förhållande till elevantalet och det är lättare att inte blanda grupper och hålla distans, än i centrumskolorna för årskurs 1–6, Malms skola och finska Koivuhaan koulu.
Från årskurs 7 uppåt är blandade grupper svåra att undvika
– Enligt direktiven borde grupperna i årskurserna 1-6 jobba åtskilt, medan det är tillåtet att ha blandade grupper i årskurserna 7-9. För gymnasierna är reglerna ännu mera fria, säger Lundberg.
Är det inte motstridigt att de mindre barnen har striktare regler, då coronarapporterna hittills visar att yngre barn inte sprider smitta på samma sätt som äldre?
– Javisst frågar vi i branschen oss också hur skolornas restriktioner är sådana som de är, då samhället i övrigt lättar på instruktionerna. Men vi följer de direktiv vi får, säger Lundberg.
LÄS OCKSÅ: God handhygien och mycket utevistelse i Pargasdaghemmen
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.