Efter att EU-medlemsländernas statschefer slutligen enats kunde statsminister Sanna Marin (SDP) tidigt på tisdagsmorgonen meddela att man i Bryssel fått till stånd en kompromiss som ur Finlands synvinkel innehåller många viktiga saker.
Från oppositionshåll är man nu kritisk till vad resultatet av de historiskt långa EU-förhandlingarna om återhämtningsfonden och budgeten för 2021-2027 kommer att ge Finland.
— Vi har från första början varit väldigt kritiska till ett inkomstöverföringsinstrument som detta. Finland är en av betalarna och för betalarnas del är skillnaden inte så stor även om andelen lån och direkta stöd nu till viss del omfördelats, säger Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho.
Halla-aho refererar till att återhämtningsfonden på sammanlagt 750 miljarder euro enligt kommissionens ursprungliga förslag skulle bestå av 500 miljarder euro i direkta stöd och 250 miljarder euro lån.
Förslaget som statscheferna tidigt på tisdagsmorgonen enades om blev av samma storleksklass, men pengarna omfördelas så att 390 miljarder euro är direkta stöd och 360 miljarder euro är lån.
Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah säger att Finland i förhandlingarna lyckades undvika att de EU-stöd som i nuläget betalas till landet skars ner. Däremot anser hon att Finland inte fick ut något nytt fördelaktigt av förhandlingarna.
— Vi borde ha hållit oss tydligare till den frugala fyran. Den, alltså Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike, lyckades tillsammans kräva sänkta medlemsavgifter av miljardklass om de går med i fonden. Finland var enig i många frågor med dem, men blev ändå lite som femte hjulet då vi inte gick med.
— Jag anser att det alltid lönar sig att samarbeta med likasinnade nettobetalare.