Miljöministeriet vill utvidga Kvarkens naturskyddsområde – lokalinvånare: "Det största mörka molnet på vår himmel just nu"
ohan Håkans, ordförande för Kvarkens fiskeriområde, vill se en ärlig dialog mellan de olika parterna. Han önskar en lösning som alla kan vara nöjda med. Foto: Sofie Fogde/SPT
— Jag har totalt mist förtroendet för myndigheterna när det gäller naturskyddsstatus. Det blir hela tiden svårare och svårare att idka primärnäringarna i de här områdena.
Det säger Johan Håkans, ordförande för Kvarkens fiskeriområde, om att Miljöministeriet i början av maj lät meddela att de tänker inleda beredningen av ett utvidgande av naturskyddsområdet i Kvarken. Han är en av lokalinvånarna vars vardag berörs av ett sådant tilltag.
Åsikten är inte bara Håkans. Planerna väckte bestörtning hos flera lokala instanser. Kaj Suomela, landskapsdirektör för Österbottens förbund, säger att de inte visste något om ministeriets planer.
— Vi har i flera år arbetat med Österbottens landskapsplan 2040 och Finlands havsplan 2030 tillsammans med både Forststyrelsen och Miljöministeriet och hade aldrig hört något om det här. Det kändes som att ministeriets planer överlappade våra, säger Suomela.
Statsägda områden
Sedan maj har saken gått framåt och kring midsommar samlades Världsarvsdelegationen till möte i Molpe tillsammans med kommunrepresentanter, Österbottens förbund, lagstiftningsrådet Leila Suvantola vid Miljöministeriet och områdeschef Mikael Nordström vid Forststyrelsen.
Enligt Österbottens förbund består en femtedel av Österbottens totalareal redan av naturskyddsområden. Det område som ministeriet föreslår att också ska skyddas uppgår till cirka 101 000 hektar, varav cirka 3 000 hektar är markområden och resten vattenområden. Det är nästan lika mycket som redan är skyddat.
Projektet gäller endast statsägda områden och de ligger inom kommunerna Korsnäs, Malax, Korsholm, Nykarleby, Vasa och Vörå.
Kaj Suomela, landskapsdirektör för Österbottens förbund, säger att Miljöministeriets plan kom som en överraskning och att den överlappar mycket av det arbete som gjorts under åren, till exempel utvecklandet av landskapsplanen 2040. Foto: Jonatan Sparv
Många nivåer av skydd
I början av juni tog Korsholms kommun också till åtgärder och samordnade en gemensam intressebevakningsgrupp för de berörda kommunerna. Den ska sammanträda första gången i augusti.
Rurik Ahlberg, kommundirektör i Korsholm, säger att syftet är att kartlägga vad ett utvidgat naturskyddsområde betyder i praktiken och begrunda lagstiftningen.
Men den allmänna åsikten är att ett utvidgat naturskyddsområde inte behövs. Det finns redan så många skyddsnivåer att det inte tillför något, säger Ahlberg.
Största delen av de tilltänkta nya naturskyddsområdena ingår i nätverket Natura 2000 och i världsarvet Kvarkens skärgård i Österbotten.
Lokala visioner
Ahlberg säger att allmänheten upplever att planerna körs igenom av en begränsad sektor som inte tar hänsyn till allmänintresset och lokala utvecklingsplaner.
Han spekulerar att den omdiskuterade planen på en Kvarkenbro mellan städerna Vasa och Umeå möjligen skulle påverkas av ett utvidgat naturskyddsområde.
Ett utvidgat naturskyddsområde är absolut inte i samklang med visionen om en bro. Det skulle antagligen omkullkasta alla planer på något sådant även om bron i nuläget ligger långt i framtiden.
Begränsar lokalinvånarna
Inrättandet skulle ha följder för till exempel jaktlag, fiskelag, båtmänniskor och till viss del för människor med fritidshus.
Johan Håkans – som själv bor i Brändövik ute i Korsholms skärgård – säger att de dokument som nu finns tillgängliga låter förstå att det blir svårare för dem som bor där ute att verka om naturskyddsområdet utvidgas.
Miljöministeriet har uttryckt att det inte finns något behov av att begränsa allemansrätten i områdena och att man utreder möjligheterna till undantag för till exempel jakt.
Min erfarenhet säger att den här typen av avtal tappar sin betydelse med tiden och i stället blir striktare. Här ute i skärgården har vi nästan bara backat i utvecklingen, säger Håkans.
Rurik Ahlberg, kommundirektör i Korsholm säger att den allmänna åsikten är att ett utvidgat naturskyddsområde inte behövs och inte tillför något som inte redan finns. Foto: Linnea de la Chapelle/SPT
Ställningskrig
Håkans upplever att lokalbefolkningen hela tiden är i ställningskrig med miljömyndigheterna. Det råder osämja kring bland annat skarv, gråsäl, vikare och vargar och enligt Håkans har båda parter taggarna utåt då något nytt ämne dyker upp på diskussionsbordet.
— Men utvidgandet av naturskyddet är utan tvekan det största molnet på vår himmel just nu. Det enda vi vill ha är en ärlig dialog för att hitta en lösning på frågan.
Håkans önskar att miljömänniskor skulle lyssna lite mer på lokala kännare och sluta tro att man i Österbotten vill ta livet av allt som rör sig.
— Det är lätt för stadsfolk att rädda en tiger genom att donera 5 euro i månaden till WHO. Det blir lätt naturromantik för folk som bor i städer och inte behöver leva med problemen.
Vill nå samförstånd
Leila Suvantola vid Miljöministeriet beklagar att lokalbefolkningen inte hört om Miljöministeriets planer och förstår att det skapat ett misstroende. Hon säger att målet är att skapa samförstånd.
— Vi ska träffa alla de som berörs mest av det här, såsom jägare och fiskare, och diskutera vilka behov som finns och hur man kan lösa problem som identifieras.
Enligt Suvantola är tanken att naturskyddsområdet ska inrättas nästa år.
— Det är planen, men beredningen får ta den tid den tar. Vi vill att den ska utföras omsorgsfullt.
Den 8 september ska Miljöministeriet och Forststyrelsen träffa representanter från kommunerna och Österbottens förbund igen. Därefter ska de ordna flera möten i de berörda kommunerna så att lokalbefolkningen får säga sitt.
— Man känner såklart till omständigheterna bäst på lokal nivå, säger Suvantola.
Utvidgat naturskyddsområde i Kvarken
Miljöministeriet meddelade i början av maj att man vill inrätta ett utvidgat naturskyddsområde i Kvarken som skulle börja gälla 2021.
Områdena ligger inom kommunerna Korsnäs, Malax, Korsholm, Nykarleby, Vasa och Vörå och de är alla statsägda.
Beslutet om inrättandet har tagits redan på 1980-talet, enligt Leila Suvantola, lagstiftningsråd vid Miljöministeriet.
Under beredningen ska samrådsmöten ordnas med landskapsförbundet, kommunerna, lokala jaktföreningar, naturskyddsföreningar och andra föreningar och andra lokala aktörer.
Sofie Fogde/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.