Man kan ta Kasvi ur trädgården men inte trädgården ur Kasvi
Aarno Kasvi var överträdgårdsmästare vid Åbo universitets botaniska trädgård i Runsala från slutet av 1983 till sin pensionering 2009. Samma år som Kasvi gick i pension utnämnde republikens president Tarja Halonen honom till trädgårdsråd. Foto: Mikael Piippo/SPT
Det är grönt, grönt överallt. Aarno Kasvi, överträdgårdsmästare emeritus och trädgårdsråd, sitter i ett lummigt sommarkafé på en bakgård i stadsdelen Pahaniemi i Åbo och dricker rabarbersaft.
Bakgården är som en dold oas bland industri- och lagerbyggnaderna i området. En knapp kilometer från kaféet ligger havet och ön Runsala. Kasvi arbetade som överträdgårdsmästare vid Åbo universitets botaniska trädgård i Runsala från slutet av 1983 till sin pensionering 2009.
— Åbo universitets syfte var forskning, undervisning och folkbildning. Jag har uppfattningen att jag skötte min del av folkbildningen, säger han.
— Min vision var att den botaniska trädgården skulle ge nytta åt vanliga människor. Man måste provodla nya sorter av grönsaker och andra växter samt testa nya odlingsmetoder eftersom universitetets botaniska trädgård har kontakter med andra botaniska trädgårdar och kan byta frön och växtdelar. På så sätt kan man få unika växter som handelsträdgårdarna inte kan få tag på.
Vid sidan om arbetet vid Runsala botaniska trädgård har Kasvi skrivit trädgårdsböcker och varit med i radio- och tv-program där han gett odlingstips och svarat på lyssnarfrågor om växter. Gamla avsnitt av tv-programmetViherpeukalofinns tillgängliga på Yle Arenan.
— Det finns massor av växter man kan odla på friland, men man måste veta de rätta sorterna och hur man ska odla. Annars blir det ingenting. Därför bör vi ha regelbundna radio- och tv-program om ämnet på både svenska och finska, och de ska vara producerade i Finland, säger Kasvi.
Åbo universitets botaniska trädgård i Runsala hade 104 000 besökare i fjol. – Den botaniska trädgården är ett av de populäraste utflyktsmålen i Åboregionen. Vi har i och för sig ännu en bit kvar till Åbo slott och Muminvärlden, säger Ilari Sääksjärvi, direktör för biodiversitetsenheten vid Åbo universitet. Foto: Mikael Piippo/SPT
Via Gullranda och Uppsala till Runsala
Aarno Kasvi föddes 1941 och växte upp i efterkrigstidens Finland.
— Jag bodde på barnhem tills jag var tio år och sedan flyttades jag till ett fosterhem i östra Finland. Det var inte den lyckligaste tiden av mitt liv.
Kasvi fattade tycke för trädgårdsarbete, och som tonåring började han arbeta som praktikant i en sjukhusträdgård i S:t Michel. Sedan dess har han jobbat vid handelsträdgårdar i Finland och Sverige, vid presidentens sommarresidens Gullranda i Nådendal och vid den botaniska trädgården i Uppsala innan han blev överträdgårdsmästare i Runsala.
Runsala botaniska trädgård var mer än en arbetsplats för Aarno Kasvi – den var hans hem. Som överträdgårdsmästare hade han en tjänstebostad på området, det så kallade Blå huset.
— Man behöver den där rikliga och artrika vegetationen för att bibehålla sin yrkeskunskap. Annars glömmer man bort saker och ting, säger Kasvi.
Eftersom hans efterträdare inte ville flytta in i Blå huset fick Kasvi stanna kvar i den botaniska trädgården efter sin pensionering.
Ända tills han inte längre fick det.
Det så kallade Blå huset i Runsala botaniska trädgård var Aarno Kasvis hem i närmare 40 år. Huset var Kasvis tjänstebostad när han var överträdgårdsmästare vid den botaniska trädgården och han bodde kvar i tio år efter sin pensionering. Foto: Mikael Piippo/SPT
Åbo universitet tog Blå huset i eget bruk
År 2019, tio år efter Kasvis pensionering, meddelade Åbo universitet att man säger upp hans hyreskontrakt. Kasvi fick lov att flytta ut vid årsskiftet.
— Så kan det gå. Jag var beredd på att det kommer att gå så här, kommenterar Kasvi.
Ilari Sääksjärvi, professor och direktör för Åbo universitets biodiversitetsenhet, säger att universitetet behöver Blå huset för föreläsningar, möten och forskningsverksamhet. Enligt Sääksjärvi planerar Åbo universitet att renovera byggnaden.
— Den viktigaste orsaken till beslutet var att verksamheten i Runsala botaniska trädgård växer väldigt kraftigt. I fjol fördubblades antalet besökare och var över 100 000.
— Men visst spelade det också in att det var ett lite märkligt arrangemang att en gammal anställd fick bo kvar i universitetets tjänstebostad så länge efter sin pensionering.
Nu bor Kasvi i en lägenhet en bit utanför stadskärnan i Åbo. Han säger att han besöker Runsala botaniska trädgård ungefär en gång i veckan.
— Jag håller på att skriva en trädgårdsbok och då måste jag se i vilket stadium vissa växter är. Det är frågan om att hålla yrkeskunskapen på en viss nivå.
Kasvi berättar också att han och en redaktör jobbat på en biografi om honom i ungefär ett år. Kasvi säger att boken kan tänkas bli färdig till hösten men betonar att han inte vet med säkerhet.
Åbo universitets botaniska trädgård flyttades från Storheikkilä till sin nuvarande plats i Runsala år 1956. Foto: Mikael Piippo/SPT
Klimatuppvärmningen öppnar för nya frukter
På sommarkaféets uteservering i Pahaniemi är värmen tryckande. Enligt Meteorologiska institutet stiger medeltemperaturen i Finland som ett led av klimatförändringen. Temperaturhöjningen är störst under vintermånaderna, men också somrarna blir varmare.
Aarno Kasvi säger att klimatuppvärmningen satte sin prägel också på hans period som överträdgårdsmästare vid Runsala botaniska trädgård.
— När klimatet blir varmare behövs sådana träd och buskar som klarar av klimatet. Det tar lång tid att provodla nya träd och buskar som passar bättre för klimatet än de arter som är inhemska för tillfället. Man måste ha försöksverksamhet, och det är tidskrävande.
Kasvi nämner päron, aprikos och bigarrå som exempel på växter som drar nytta av det varmare klimatet. Han tror att allt fler fruktsorter kan odlas kommersiellt i Finland i framtiden – men det förutsätter att olika odlingsmetoder först testas.
— Det är skattefinansierade inrättningar och forskningsinstitut som ska pröva först. Inte ska kommersiella odlare behöva göra alla experiment, säger Kasvi.
Själv odlar Kasvi inte särskilt aktivt för tillfället. Han säger att hans nuvarande lägenhet inte erbjuder tillräckligt bra möjligheter till odling och att han redan ser sig om efter en ny bostad.
— Det här går inte. Jag har en del rara plantor som behöver rätt sorts förhållanden. Jag kan inte vara utan att odla, det sitter så hårt i min kropp och bondsjäl.
Mikael Piippo/SPT
LÄS OCKSÅ:
En pärla ur ÅU:s arkiv 2009: Mannen som är ett med naturen
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.