Två svenskar åtalas för kränkning av gravfriden på m/s Estonia – gjorde dokumentär om förlisningen
Det var mellan den 23 och 25 september som det tyskflaggade fartyget Fritz Reuter ankrade vid Estonias vrak. Foto: Gränsbevakningen
Den svenska åklagarmyndigheten har väckt åtal mot två svenska medborgare som misstänks ha brutit mot lagen om griftefrid på m/s Estonia.
Personerna misstänks för att ha deltagit i undervattensverksamhet vid Estonias gravplats i fjol höstas.
De två åtalade svenskarna ingick i ett filmteam som arbetade med en dokumentär om Estonia. I teamet ingick svenska, norska och tyska medborgare.
I båtens besättning fanns tyska och polska medborgare.
Lagen prövas för första gången
Estonia ligger på internationellt vatten, men för att skydda vraket finns det en speciallagstiftning baserat på ett avtal mellan flera Östersjöstater som Sverige har skrivit under.
Det är första gången det görs en juridisk prövning av lagen om kränkning av gravfriden, säger kammaråklagare Helene Gestrin i ett pressmeddelande.
– Lagen har aldrig prövats av domstol tidigare och nu får rätten bestämma hur det som har hänt ska bedömas juridiskt. Frågan är om svensk lag väger tyngre än det faktum att undervattensverksamheten skedde på internationellt vatten och av en tyskflaggad båt.
Utöver Sverige har även Estland och Finland ratificerat lagen om gravfrid, men inte Tyskland.
Det var i september 2019 som den tyska båten Fritz Reuter sänkte ner en dykrobot och filmade vid Estonia.
Straffet för brott mot gravfriden till havs är enligt den svenska brottsbalken det samma som om det skulle ske på kyrkogård på land, det vill säga böter eller fängelse i högst två år.
Den ena mannens advokat, Hans Gaestadius, har tidigare sagt till Expressen att hans klient inte på något vis har varit inblandad i någon plundring eller liknande.
Estonia förliste i Östersjön den 28 september 1994 och 852 människor omkom. Hon var på väg från Tallinn till Stockholm.
Oberoende av nationalitet kan alla, som kränkt griftefriden i föreliggande fall, åtalas, om någon av de inblandade besöker Estland, Finland eller Sverige. Ingen
annan stat än de tre ovannämnda torde ha undertecknat avtalet om griftefrid vid
vraket av m/s Estonia.
En ny helt opartisk utredning av orsakerna till den tragiska förlisningen 28.9.1994 är
absolut nödvändig för att få svar på de frågor, som fortfarande är öppna 26 år senare.
Eftersom svenskarna var på ett tyskt fartyg på internationellt vatten och Tyskland inte har godkänt gravfriden så har ingen gjort något olagligt.
Att Estonia är hemligstämplat och skulle täckas utan ens en utredning så är grunden till alla teorier och nyfikenhet.
Det behövs en ny grundlig undersökning som är öppen för allmänheten, och allt material offentliggörs gammalt som nytt.