Miljöcentralen efterlyser observationer på blodiglar – arten betraktas som sårbar i Finland
Blodigeln (Hirudo medicinalis) är numera en rödlistad art i Finland och förekommer på Åland och i södra och sydvästra Finland. Foto: Katriina Könönen
Finlands miljöcentral efterlyser observationer av blodiglar (Hirudo medicinalis). Blodiglar är en numera rödlistad art i Finland och resten av Europa. Enligt det internationella klassificeringssystemet är arten sårbar.
— Tidigare var det en mycket vanlig art, men sedan dess har den så gott som försvunnit. Under de senaste tio åren har vi haft några observationer på Åland och i sydvästra Finland, säger forskaren Katriina Könönen vid miljöcentralen.
Observationerna används för att kartlägga artens utbredning och bestånd. Det är en av miljöcentralens uppgifter.
Enligt Könönen finns det inte endast en orsak till att arten har minskat.Bland annat markanvändning och torrläggning av små sjöar och diken har utan tvivel bidragit till det.
En annan orsak är ändringar i boskapsskötsel. Små blodiglar klarar sig på fisk- och kräldjursblod, men för att föröka sig behöver den blod från däggdjur.
— De stora bestånden av vitsvanshjort och rådjur i södra och sydvästra Finland kan vara en orsak att den har överlevt där.
Före detta exportvara
Blodiglar har funnits i Finland åtminstone sedan 1700-talet. Arten utsöndrar ett ämne, hirudin, som hindrar blod från att koaguleras, vilket har utnyttjats inom traditionell medicin – närmast åderlåtning.
På 1800-talet uppgick blodigelkonsumtionen till kring 70 000 exemplar per år.
— Ännu på 1950-talet fick man köpa blodiglar på apotek. Det finns uppgifter om att man då spridit arten till lämpliga vattendrag. En del av blodiglarna såldes utomlands till bland annat Sverige och Danmark, säger Könönen.
Under andra hälften av 1900-talet minskade användningen av blodiglar, men under de senaste åren har den återigen börjat öka i takt med det växande intresset för naturläkemedel.
I Finland används blodiglar begränsat inom veterinärmedicin, bland annat på hästar och hundar. Könönen känner inte till att arten skulle användas på människor i Finland.
— De blodiglar som används i dag kommer från odlare i Europa. Det är inte fråga om samma art som finns i Finland.
Den odlade arten heter Hirudo verbana och härstammar från södra Europa och Kaukasustrakten.
Egen erfarenhet
Könönen har också personliga erfarenheter av blodiglar. Hon fick en blodigel i benet när hon rörde sig på en strand i Kimitoön i fjol.
— Det kniper till lite grann när den biter fast.
För att avlägsna en blodigel utan att skada den räcker det med att man puffar på den med fingret vid sugkoppen.
— Det är väldigt enkelt. Men blodflödet är ganska stort på grund av det antikoagulerande ämnet, även om mängden är liten, säger Könönen.
Enligt henne har man observerat blodiglar på 10–15 platser i Finland.
Blodiglar
Blodigeln (Hirudo medicinalis) är Finlands största igel och kan bli upp till 20 centimeter lång.
Arten kan bli upp till tio år gammal.
Blodiglar kräver däggdjursblod för att föröka sig, vilket sker på våren. Blodigel lägger ägg på land, men lever största delen av sitt liv i vatten.
Blodigeln förväxlas ofta med hästigel (Haemopis sanguisuga) som inte suger blod.
Blodiglar är ofta svarta eller bruna med orange eller gröntonade band på ryggen.
Blodiglar har sugkoppar i både fram- och bakändan. Sugkoppen i bakändan är större.
Blodiglar lever i sötvatten nära stränder.
Observationer på blodiglar kan rapporteras till Katriina Könönen vid Finlands miljöcentral, e-post: katriina.kononen@gmail.com.
Till observationen bör bifogas datum, plats och fotografi.
Här nedan en video på blodiglar som är gjord av en svensk maskforskare:
Henri Forss/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.