Han forskar i heliga källor i Åbotrakten — har hittat ett 30-tal i Egentliga Finland
Forskningen kring de heliga källorna har främst utförts genom arkivstudier, men de finns också nämnda i några lokalhistoriska verk. Björkman har fått veta om vissa heliga källor från levande informanter. Bilden är tagen vid Muhkuri källa i Åbo. Foto: Jessica Gröning
John Björkman är den första som har forskat i Finlands heliga källor. Det här är en del av hans forskningsprojekt om folktroplatser, som till exempel stenar, träd, backar och källor.
– Till en början var jag skeptisk, men forskningsprojektet tog sedan fart och hittills har jag hittat ett 30-tal heliga källor kring Egentliga Finland, säger Björkman.
Planen på att doktorera förverkligades då han lärde sig om heliga naturplatser i Estland, och därmed intresserade sig för heliga källor i Finland. Magister i folkloristik hade han blivit år 2005 från Åbo Akademi.
Helande vatten från offergåvor
Folkloren kring de heliga källorna handlar om att man tidigare trodde att källorna hade helande vatten som kunde bota sjukdomar.
Man måste offra till exempel mynt, nålar och smycken för att källan skulle få de helande egenskaperna. Man sökte för det mesta bot för ögonsjukdomar och hudsjukdomar i de heliga källorna.
– Jag tror att det här har att göra med att man bodde i rökiga hus med dåliga skorstenar, vilket påverkade huden och ögonen, säger Björkman.
Vetenskaplig förklaring söktes
Bland annat Kuppiskällan utvecklades till ett bad under 1600–1700-talen, då tron blev mer rationaliserad. Man ville ha en vetenskaplig orsak till att vattnet var helande i källorna.
– Man började säga att det var mineralerna i vattnet som gjorde mirakel för hälsan. Därför började man dricka vattnet från brunnar vid källan och bada i källornas vatten.
Heliga källor har fallit i glömska
Heliga källor finns också i bland annat Estland och Sverige. Där har de inte fallit i glömska lika mycket som i Finland, vilket Björkman finner intressant.
I Finland är det oftast bara hembygdsforskare eller personer med stort intresse för lokalhistoria som eventuellt ännu kan känna till en gammal offerkälla. I Sverige finns källorna oftast bredvid eller inuti en kyrka, medan det i Finland är mer vanligt att de finns i utkanten till en by.
– I framtiden skulle jag gärna vilja besöka fler heliga källor i Estland och Sverige för att få en mer heltäckande bild av fenomenet, säger Björkman.
Källorna har funnits länge
I Estland hävdar forskare att de heliga källornas ursprung är kring den hedniska tiden, före kristendomens genombrott. John Björkman berättar att det i Finland är mer säkert att säga att de heliga källornas ursprung är kring medeltida katolsk tid.
– Det finns vissa namn som kan tyda på förkristet ursprung. Många av källorna är nämnda efter björnar, vilket kunde ha att göra med den gamla finska björnkulten. Men det finns inte tillräckligt med bevis på det här, säger Björkman.
Bläsnäs källa i Pargas är en av de få heliga källorna där man fortfarande vistas mycket, bland annat för att det finns en sandstrand på området. Det sägs att Sankt Henrik döpte hedningar vid källan. Foto: John Björkman
Under början av 1800-talet står det i Erik Julins memoarer att Åbobor vallfärdade till Muhkuri källa på midsommaren. Då var det mycket liv vid källan, och det såldes bland annat kaffe på platsen.
Muhkuri källa var belägen mellan två byar, så båda byarna hade tillgång till den.
– Muhkuri källa var också en vardagsplats, och speciellt barnen som vallade djur vid området kände till källan som en viloplats och drickplats, säger Björkman.
Muhkuri källa verkar vara någorlunda känd bland Åbobor, gatunamnet intill källan nära stadsdelen Storheikkilä heter också Offerkällsgatan. Det har även formats stigar vid källan. Den är belägen i ett naturskyddsområde.
Björkman kommer ihåg att källan vid Piispanristi i S:t Karins var betydelsefull för hans farmor på 1980-talet.
– Jag minns att hon ofta ville stanna där för att hämta vatten, och att det till och med var kö till källan ibland.
Största delen av källorna ger fortfarande vatten
Vissa heliga källor finns inne i stadsmiljön, och då finns det risk för att grundvattnet har sjunkit och torkat ut källan. Då källorna är belägna i naturskyddsområden bevaras de bättre.
Björkman tror att klimatförändringen kan ha orsakat att de heliga källorna är torrare.
— Största delen av de heliga källorna ger ändå vatten fortfarande.
Vill att Åbobor ska hitta nya platser i hemtrakterna
De heliga källorna är överlag inte särskilt kända för allmänheten i Finland, och det här vill Björkman gärna åtgärda med sin forskning.
– Jag vill att människor ska lära känna källorna via min forskning, och bli inspirerade till att hitta nya intressanta platser i sin närmiljö, säger Björkman.
– I dag finns det ett stort allmänt intresse för folktro och andlighet som inte är religionsbunden. Därför tror jag att heliga källor kunde vara intressanta för många att bekanta sig med.
Jessica Gröning
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.