Nu går regeringens förslag till vårdreform på remiss – 21 vårdlandskap plus Helsingfors
Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) säger att riksdagsbehandlingen tar så länge den tar. Foto: Erik Sandström/SPT
Allt som är överflödigt har skalats bort från regeringens förslag till vård- och landskapsreform som presenterades på måndagen. Ändå är det frågan om ett lagförslag på hela 1 200 sidor som läggs ut för remiss.
Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) är belåten över att förslaget blev klart före sommaren.
— Vi har lyckats hålla tempot uppe trots coronaepidemin, säger Kiuru på en presskonferens.
Efter en remissrunda på tre månader är målet att riksdagen ska börja behandla reformen i år. Sedan kan landskapsval hållas 2022 och vårdlandskapen ska ta ansvaret för vården 2023. I sista hand är det ändå riksdagen som avgör tidtabellen.
Behandlingen i riksdagen tar så länge den tar, säger Kiuru som under förra regeringsperioden anklagades för att fördröja behandlingen av reformen i egenskap av ordförande för social- och hälsovårdsutskottet.
Pengar från kommunerna
Flera regeringar har försökt genomföra en vårdreform utan att lyckas. Nu presenterar regeringen en modell som endast berör social- och hälsovården och räddningstjänsterna.
I ett senare skede kan vårdlandskapen ta över också andra av kommunernas uppgifter och den frågan utreds av en parlamentarisk arbetsgrupp. Vårdlandskapen får till en början inte beskattningsrätt och en separat parlamentarisk arbetsgrupp utreder även det.
— Vårdlandskapen kan inte ta större lån eftersom de inte har beskattningsrätt, säger kommunminister Sirpa Paatero (SDP).
Med reformen sker samtidigt en stor ekonomisk omfördelning då pengar, personal och fastigheter ska flyttas över från kommunerna till vårdlandskapen. Sammanlagt 210 000 kommunalt anställda kommer att byta arbetsgivare.
Det är den största överföringen i Finlands historia.
Överföringen ska vara kostnadsneutral, vilket betyder att vårdlandskapen får 19 miljarder euro och kommunernas finansiering minskar i motsvarande grad.
Vinnare och förlorare
Inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) säger att det nya sättet att fördela resurser innebär att vissa områden får mer pengar än tidigare och andra får mindre.
— Det är ändå inga drastiska minskningar – finansieringen täcker behovet, säger Ohisalo.
Social- och hälsovårdsministeriets generalsekreterare Päivi Salo hoppas att debatten i första hand ska kretsa kring annat än vem som vinner och vem som förlorar på den nya finansieringsmodellen.
— Det är oundvikligt att det uppstår vinnare och förlorare. Men jag hoppas att det går att diskutera hur helheten kan bli mer rättvis och hur det går att hantera förändringen, säger Salo.
18 blev 21 + 1
Enligt regeringsprogrammet skulle vårdreformen bygga på 18 landskap, men i det nya förslaget har antalet stigit till 21 eftersom Nyland har delats upp i flera vårdlandskap.
Dessutom finns en särlösning för Helsingfors som inte ska höra till något vårdlandskap. Krista Kiuru motiverar det med att Nyland är ett så stort område och att det krävdes en särlösning för att få de nyländska beslutsfattarna med på noterna.
— Missnöjet i Nyland har skapat problem för reformen, men nu anser jag att vi har gjort ett äkta försök att beakta ståndpunkterna i olika områden, säger Kiuru.
Ett av målen med reformen är att begränsa vårdkostnaderna som fortsätter öka i Finland, främst på grund av den allt äldre befolkningen. Till skillnad från förra regeringen vill Kiuru ändå inte sätta en exakt summa på hur mycket pengar reformen förväntas spara.
Utgångspunkten är att lägga sordin på kostnaderna.
Regeringens förslag till vårdreform
21 vårdlandskap och Helsingfors ska ansvara för social- och hälsovården och räddningsväsendet.
Socialtjänsterna, hälsovård, tandvård, hemvård, psykvård, service för missbrukare, rådgivning och förebyggande tjänster ska koordineras av vårdlandskapen.
Vårdlandskapen finansieras genom att minska kommunernas skatteintäkter med kring 12,5 miljarder euro och styra om kring 6,5 miljarder av kommunernas statsandelar.
Den svenskspråkiga servicen garanteras i tvåspråkiga vårdlandskap.
Landskapsval ska hållas 2022 och vårdlandskapen börjar erbjuda service 2023.
Remissrundan för lagförslaget pågår till den 25 september.
Erik Sandström/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.