Åboforskare ska syna coronavirusets effekt på mental hälsa – de vill hitta dem som är i riskgruppen
Här är Eleanor Coffeys team: Nikita Tiwari, Ye Hong, Patrik Hollos, Coffey, Christel Sourander, Jismi John, Sini Huskonen, Veronica Fagerholm, Jed Patton, Susanna Pyökäri, Prasanna Deshpande, Dani Flinkman. Foto: Privat
Det finns en bevisad korrelation mellan virusepidemier och försämrad mental hälsa. När människor smittas kan viruset också öka risken för att de senare drabbas av psykiska störningar.
– När en människa testar positivt för det nya coronaviruset, kunde samma test kanske användas för att också för att se vem som är i riskgruppen, säger Eleanor Coffey, forskningschef vid Åbo Akademi.
Det är det som Coffey och hennes team vid Turku Bioscience nu ska reda ut. Om man i ett tidigt skede kunde identifiera vem som löper en högre risk att drabbas av försämrad mental hälsa kunde också förebyggande åtgärder sättas in tidigt.
Finsk-tysk-amerikanskt samarbete
Finlands Akademi beviljade nyligen 200 000 euro för forskningen. Arbetet sker i samarbete med Rob Yolkens forskargrupp vid Johns Hopkins School of Medicine i USA och Marion Schneiders team vid universitet i Ulm, Tyskland.
– Jag och fyra från mitt team kommer att vara med om det här. Mycket görs också av våra partnergrupper i USA och Tyskland, särskilt då det gäller insamlingen av blod- och patientdata.
Eftersom smittläget är allvarligare i både Tyskland och USA, är det också lättast att där samla ihop den mängd blodprover som behövs.
– Vi hoppas att vi också kunde få finansiering för att utvidga analyser till patienter i Finland, men redan med det bidrag vi har fått hoppas vi få resultat som är relevanta på global nivå, säger Coffey.
Gemensamma upplevelser är viktiga för det unga forskarteamet. På bilden Eleanor Coffey, Peter James, Veronica Fagerholm, Artemis Varidaki, Francesca Marchisella och Nikita Tiwari. Foto: Privat
Coffeys team har redan tidigare etablerat sig på internationell nivå. Detta har gjorts bland annat med forskning av de neurologiska mekanismerna bakom Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom.
I vintras fick Coffeys team 360 000 dollar från stiftelsen Michael J. Fox Foundation for Parkinson’s Research för att förbättra patientdiagnos och -kontroll i samband med Parkinsons sjukdom.
Det är på samma molekylära nivå som Coffey och hennes team nu närmar sig coronaviruset, genom att undersöka stora mängder data om proteiner.
– Blod är ett fönster till hjärnan. Det här är en kartläggning för att identifiera molekylära faktorer i en hjärna som infekterats av coronaviruset och försöka förstå kopplingen till psykiska störningar.
Forskare delar med sig av rön
Forskningen i Åbo bygger på tidigare rön, bland annat om hur de tidigare coronavirusen SARS och MERS har identifierats i nervvävnad och ryggmärgsvätska. Det finns också nu rapporter om hur patienter som smittats av det nya coronaviruset uppvisar symtom på neurologiska störningar.
– Vi är intresserade av att öka förståelse för psykisk ohälsa på molekylär nivå.
Coronavirusforskare världen över delar nu väldigt öppet de resultat de når, säger Coffey. Det finns till och med en särskild webbsida för detta. Nätverksbygget är också viktigt: Coffey blev i mars själv inbjuden att föreläsa om sin forskning för ledande coronavirusforskare.
Forskarna Jismi John, Ye Hong, Benjamin Hackl och Prasannakumar Deshpande har också kopplat av med fiske i skärgården. Foto: Privat
Coffey prisar den forskningsmiljö som skapats vid Åbo Akademis och Åbo universitets gemensamma vetenskapscentrum.
– Turku Bioscience har en fin infrastruktur som alla kan använda sig av. Den erbjuder en mycket mångsidig miljö för innovativ forskning. Många kanske inte förstår hur kreativt arbete forskning är.
Den vision som fanns då Bio City skapades har gett resultat, anser Coffey. Här finns teknik som kan användas av alla och en möjlighet att träffa inbjudna världsledande forskare, Nobelpristagare.
– För oss är det spännande att tillämpa modern, ny teknik då vi närmar oss problemet. Det här har inte gjorts tidigare och erbjuder en bra chans att öka vår förståelse för virusinfektioner och psykisk ohälsa.
Irländskfödda Eleanor Coffey kom till Åbo i mitten av 1990-talet. Foto: Privat
Hoppas på tryggare finansiering
Som ung visste inte irländskfödda Eleanor Coffey ännu vad hon skulle bli. Hon förundrades över klasskamrater som tidigt var säkra på vad de skulle börja studera.
På andra stadiet fick hon sedan upp ögonen för vetenskap och matematik.
– Jag slukade allt jag kunde. Jag var nyfiken, besatt av att försöka förstå.
Det var nyfikenheten som förde Coffey till Trinity College i Dublin och vidare till doktorsstudier vid David Nicholls laboratorium vid universitet i Dundee i Skottland. Redan då låg fokus på proteinnivå och hur hjärnceller kommunicerar.
I Dundee träffade Coffey sedan Karl Åkerman, då professor i farmaceutisk kemi och biokemi vid ÅA. När hon sedan ville fortsätta med postdoktorala studier – i Åbo – fick hon ett bidrag för detta av Londonbaserade stiftelsen Wellcome Trust.
– Det var så jag landade i Finland!
Ska fiska i Sagu
Efter arbete i Åkermans laboratorium har Coffey sedan 2000 lett en internationell forskargrupp vid biovetenskapscentret. I dag består hennes team av forskare från Finland, USA, Indien, Kina, Grekland och Ungern.
Trots att det är juni räknar Coffey inte med någon egentlig semester. Forskning tar inte sommarledigt på samma sätt som många branscher.
– Jag tar ledigt en vecka här, en vecka där. Nu har jag prickat in vecka i en stuga i Sagu. Då ska jag fiska.
Som ledare för ett forskarteam hoppas Coffey på en bättre kontinuitet; nu går mycket arbetstid åt till att söka finansiering. Osäkerheten innebär också att lovande unga studerande väljer att inte fortsätter forska.
– Vi måste hitta ett sätt att hålla unga begåvade människor kvar inom vetenskapen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.