Batatexperimentet på Kimitoön avancerar — i dag sätts sticklingarna i jorden


Det här är första gången Anders Abrahamsson testar på batatodling. Detta är en okänd gröda i hela landet. Foto: Emilia Örnmark
Anders Abrahamsson i Rosendal på Kimitoön drar sig inte för att pröva på nya grödor. Årets nyhet här på Kullas gård är batat — en tropisk växt. I dag är dagen då batatsticklingarna sätts i jorden.
Sedan mitten av april har batatknölar lagrats hos Abrahamsson i 30-gradig värme. Varje knöl ger ungefär tio sticklingar. De slingrar sig kring lagringslådorna och ända upp i taket i containern.
— Jag visste inte att det här är en klätterväxt, säger Abrahamsson fascinerat.
Experimentodling
Batatodlingen kallar han för ett experiment, och har således inte ännu alla svar gällande denna gröda. Batat har man tidigare testat odla i Finland, men enligt Abrahamsson utan större framgång. Grödan är ännu okänd i såväl Finland som Sverige.
– 700 kilo batat finns här. Varje stickling borde ge fyra knölar, säger Abrahamsson och visar på de gröna, spretiga och bladförsedda sticklingarna.

Varje batatknöl ger cirka tio sticklingar. De tas loss och sätts i jorden. Foto: Emilia Örnmark
En halv hektar batat
På åkrarna nedanför jobbar fyra anställda med att få sticklingarna i jorden, och det borde ta dem två till tre dagar. Sticklingarna rivs loss från knölen och sticks ned i plast, under vilket de förses med droppbevattning.
Batat odlar Abrahamsson på en halv hektar.

I dag sätts sticklingarna i jorden på en halv hektar. Foto: Emilia Örnmark
Sommaren får gärna bjuda på riktigt varmt väder för att denna tropiska växt ska trivas. Dock lär den klara sig i en minimitemperatur på 10-15 grader.
Inte klar att äta efter skörd
Om tre månader, alltså i augusti/september, väntas skörden. Men efter det ska knölarna in i det 30-gradiga lagret igen.
– Där härdas bataten och det är så den får sin sötma, säger Abrahamsson.
Torde slippa ohyra
Det fina med bataten är att den ohyra som drabbar grödan i tropikerna inte trivs på våra breddgrader. Därför behöver man inte heller bespruta bataten.
– Fast hjortarna tycker säkert om den, tror Abrahamsson.
Dem försöker han hålla borta med elstaket.

Batatsticklingarna sticks ner i plast. Foto: Emilia Örnmark
Också potatis och grönsaker
Specialodlingen på Kullas gård består i år ytterligare av isbergssallad, blomkål, broccoli, vit-, röd- och spetskål, zucchini och frilandsgurka.
Också potatis odlas här. Potatis börjar man ta upp nästa vecka och isbergssalladen är nästa i tur – om cirka två veckor.
På gårdens 175 hektar odlas främst spannmål, kummin och ärter. Specialodlingen fyller under tio procent av åkerarealen.

Isbergssalladen är klar att skörda om två veckor. Foto: Emilia Örnmark
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.