Kepsu har undersökt rörligheten till Finland från Sverige och övriga Norden och lagt fokus på de flyttare som är födda i utflyttningslandet.
Den viktigaste slutsatsen är att det finns en betydande rörlighet från de övriga nordiska länderna till Finland och inte bara andra vägen, enligt Kepsu. Inflyttarna är inte heller endast återvändande finländare.
— Inflyttarna från Norden kan ses som en resurs till kompetenspoolen i Finland, säger Kepsu.
Kepsus undersökning visar dessutom att Finlands flyttningsbalans är positiv, vilket betyder att inflyttningen från Norden är större än utflyttningen. Inflyttade stannar alltså kvar i Finland. Resultatet är därför förhoppningsvis ett inlägg i migrationsdebatten. Resultatet kan också hjälpa till att bättre förstå Finlands position i Norden.
— Ofta cirklar debatten kring ”vem skulle nu vilja komma hit?”, men resultaten visar att det inte bara handlar om människor som vill fly Finland, utan folk flyttar också hit.

Sverigesvenskar dominerar

Undersökningen visar att sverigesvenskar är den klart största inflyttningsgruppen.
År 2018 flyttade till exempel 2 810 personer till Finland från Sverige, vilket utgör omkring tre fjärdedelar av alla nordiska inflyttare. Siffran innefattar även personer som är födda i Finland.
Enligt Kepsu kan man inte generalisera orsakerna eller drivkrafterna för att flytta till Finland från övriga Norden. Traditionellt sett finns det en starkare koppling mellan Finland och Sverige. Exempelvis den stora utflyttningen av finländare till Sverige på 1970-talet är en orsak till ett starkare band länderna emellan.
— Man kan prata om att det i länderna finns ambassadörer som upprätthåller kontakten med släkt och familj i ursprungslandet. Har man kontakter i grannlandet är det förstås lättare att flytta fram och tillbaka.

Åland och huvudstadsregionen lockar

Åland är den region som tar emot allra flest sverigesvenskar. 2018 var ett toppår då över 250 sverigesvenskar flyttade till Åland.
— Också Helsingforsregionen drar till sig svenska flyttare. Ur en svenskspråkig synvinkel är det också intressant att sverigesvenskar bosätter sig utanför svenskspråkiga områden, det visar att det finns olika motiv för flyttning, till exempel att man flyttar för en finländsk partner.
För de övriga nordiska inflyttarna är Huvudstadsregionen klart populärast.
Kepsu ser den stora inflyttningen av svenskar som en resurs för de branscher som lider brist på svenskspråkiga.
— Det är klart att finskan kan ses som en barriär för många, men efterfrågan på kompetent arbetskraft är ändå kraftig.

Statistik gömmer mycket

Kepsu framhåller att statistik inte visar hela sanningen. Många faktorer såsom språktillhörighet och identitet är svåra att analysera utifrån statistiskt material. Till exempel kan man inte veta om inflyttare till Finland också är svenskspråkiga trots att de registrerat sig som finskspråkiga.
— Det man ser är därför endast trender, man måste gräva djupare för att förstå fenomenet.
Gränsöverskridande pendling är ett växande fenomen som inte syns i statistiken. Det går bara att spekulera i hur detta kommer synas i den framtida rörligheten mellan länderna.
— Kanske blir gränserna mellan veckopendling och tillfällig flytt mer otydliga. Coronapandemin har också visat att allt mer arbete kan skötas på distans. Samtidigt visar krisen ändå hur viktiga personliga möten är.
Det är möjligt att läsa den fullständiga rapporten på Magmas webbplats.