Fågelexpert på Högen: Att uppskatta skarvbonas antal är omöjligt, men flera tiotals är de
ÅU bad fågelskådaren, biologen och fd fiskeriskolrektorn Kari Penttinen följa med till ön Högen. Foto: Anja Kuusisto
Det är omöjligt att fastslå hur många skarvbon som finns just nu på ön Högen i Pargas.
– Flera tiotals ja, men exakt hur många kan jag inte säga.
Så säger den erfarna fågelskådaren, biologen och pensionerade fiskeriskolerektorn Kari Penttinen.
På ÅU:s begäran kommer han med till ön. Vi har skrivit om den färska skarvkolonin flera gånger sedan fiskaren Ari Oksanen i början av april slog larm om skarv på ön.
Ralf Juslin tar oss ut till ön. Vi tar i land på öns norra sida, mot stan. Juslin blir kvar i sin Lillnéa vid strandbrynet. Penttinen och jag går en halv timmes promenad. Både i nordost och i nordväst finns skarvbon.
– Där, där och där, pekar Penttinen.
Mitt inne, vilket också är mitt uppe, på ön häckar gråhägrar. Gråhägern har häckat på Högen i många år och även nu är bona tiotals.
I det här boet ruvar en skarv. Foto: Anja Kuusisto
Skarven väljer gärna en ö där gråhägern finns, kapar successivt reviret
Vi ser också många äggskal på marken. Penttinen kollar och skalen är från gråhägerägg. Åtminstone en del av gråhägerns ungar har redan kläckts.
– Skarven har kommit senare och börjat häcka senare. Att den väljer en ö eller ett ställe där gråhägern finns är typiskt för skarvens beteende, säger Penttinen.
– Skarven tar sakta med säkert över gråhägerns revir, det är bara de första åren som de häckar sida vid sida.
Fåglarnas beteende är sinsemellan annars också olika. Att gråhägern har häckat på Högen i många år har inte förändrat öns växtlighet, medan vi vet hur avskalade öar som följer i skarvens spår.
På ett ställe på Högen känner vi också en stank, som av skämd fisk ungefär. Det är skarvens spillning som luktar.
Gråhägern fiskar i grunda vatten
Varför inte gråhägern heller upplevs som något hot mot fisket i närstående vatten, medan skarven är det, förklarar Penttinen:
– Gråhägern kan bara fiska i max 60 centimeters djup, så den håller sig nära stranden. Skarven fiskar upp till 17 meters djup.
Vi kollar på sjökortet. Alldeles runt Högen är djupet på sina ställen endast 1 meter, i vattnen omkring fem till sju meter, i farleden som också går här nära lite djupare.
Här ligger Högen. Karta: Google Maps
Så hela Kyrkfjärden passar egentligen bra som fiskevatten för skarven?
– Det gör den. Och om man ansöker och får lov att störa skarven på Högen, vilket jag hoppas, måste man samtidigt vara alert på alla närområden. Så att inte skarven till exempel väljer Tjuven som följande tillhåll.
Tjuven är den lilla utflyktsön som ligger ännu närmare Pargas centrum och där Pargas Ports Rotaryklubb upprätthåller en populär grillplats.
”En överdrift att där är 150 bon”, tyckte annan fågelskådare
Efter nyheten där Fiskarförbundet uttalade sig om att skarvarna tycks ha över 100 bon på ön tog en annan fågelskådare kontakt med ÅU.
– Aldrig i världen finns där 150 bon, omkring 10 är närmare sanningen, sa hen.
Många av skarvarna som syns där är ungfåglar som inte ännu häckar, var bedömningen.
Den fågelskådaren ville inte bli intervjuad.
Eftersom uppgifterna om mängden skarvbon varierade så pass mycket ville ÅU ta en närmare titt på ön.
Många decenniers vana av att kolla in fåglar kommer till pass. Foto: Anja Kuusisto
Bona är högt uppe i höga tallar
Att räkna bon från marken visar sig ändå svårt. Växtligheten på ön är tät och bona finns högt upp i tallarna.
Under vår knappa halvtimmes vandring räknar Penttinen till drygt 30 skarvbon, men då har vi inte gått runt ön utan bara hållit oss på norra sidan.
– Jag vill inte säga något exakt antal, säger Penttinen, men mitt förslag är att innan en ansökan sänds in kunde man på nytt fotografera och räkna via en drönare, man bör gå systematiskt till väga, säger Penttinen.
– Förändringen är snabb när skarvarna har hittat ett ställe, det vet man via exempel från andra håll.
Anja KuusistoSå här ser det ut uppe på holmen i dag. Foto: Anja Kuusisto
För femton år sedan var skarvparen 5000, nu är de över 25 000
Miljöministeriet tillsatte redan 2005 en skarvarbetsgrupp vars uppdrag var att utstaka riktlinjerna för skötseln av skarvstammen i Finland. Penttinen har läst rapporten.
Då beräknades antalet häckande skarvpar i Finland till omkring 5000. Det ansågs vara en lämplig mängd, enligt arbetsgruppens betänkande.
– Nu har vi 25 700 skarvpar, säger Kari Penttinen.
Andra fågelpopulationer jagas trots att de är färre
Skarven är skyddad enligt EU:s fågeldirektiv och problembilden är fortfarande densamma.
Skarven är inte populär när den väljer häckningsplatser nära fiskevatten eller bosättning, men undantagslov krävs alltid om dess häckning ska störas eller om den ska jagas.
– Vi har en skedandpopulation på 11 000 par och dem får man jaga, vi jagar till och med årtan, trots att populationen är endast 1000–2000 par, säger Penttinen som är en vän både av fåglar och fiske.
Men skarven är fridlyst. Att jaga skarv är dessutom ytterst svårt, enligt jägare, och därför har förstörandet av ägg vanligen tillgripits som metod, om man har fått lov till det.
– Det gäller att olja ägg i rätt ögonblick, säger Penttinen. Är man för tidigt ute överger skarven boet och bygger ett nytt bo. Det ska vara en kort tid före kläckningen, då lov finns kan man olja två ägg av tre.
Korrigering klockan 8.29. Gråhägern fiskar endast på 60 centimeters djup. Den viktiga förleden centi- hade fallit bort i misstag…
LÄS OCKSÅ:
Pargas-Nagu fiskeriområde har snart ansökan om att förstöra skarvbon klar
Brandverket: Knappast skulle vi spola ned skarvbon
Tack Anja Kuusisto, för Dina alltid lika sakliga och välunderbyggda skriverier; både ledare och vanliga artiklar! TACK!