Kommunalvalet måste göras mera coolt!
Inför sommaren kan det kännas märkligt att fundera på kommunalvalet nästa vår. I praktiken är kandidatrekryteringen redan igång. Logiken är olika i olika kommuner, kandidatbuketten ska vara genomtänkt, om man vill vinna valet.
Kommunalval förrättas den tredje söndagen i april vart fjärde år. Följande kommunalval hålls 18 april 2021. Förhandsröstningen börjar redan 7 april. Det här betyder att partierna eller valmansföreningarna måste ha sina kandidater klara redan i början av året, i praktiken i februari.
Det har visat sig vara svårt att värva kandidater, särskilt i mindre kommuner. Människor väljer att satsa på annat än lokalpolitik. Allt färre verkar ha ett genuint intresse för samhället och det är också svårt att hitta personer som vill engagera sig i gemensamma frågor, man väljer att fokusera på sina egna intressen.
Det har blivit allt vanligare att de som engagerar sig i lokalpolitiken gör det för att framhäva sig själv eller för att motsätta sig ett eller flera aktuella projekt. Drivkraften borde vara ett brinnande intresse för att utveckla lokalsamhället, att driva gemensamma frågor och att se nya möjligheter. Ju svårare tider det är, desto större är behovet av att se nya möjligheter.
Alla kommuner är olika, men kommunstorleken har en betydelse. I dagens läge kan det bli bökigt i mindre kommuner, då politikerna verkar ha behov av att regelbundet agera och ta ställning till dagliga frågor i kommunens verksamhet. Man engagerar sig i grannars och släktingars ärenden eller så tror man att man som politiker ska ha åsikter om frågor man ingenting vet om.
I större kommuner kan det också, då och då, bli bökigt. I dessa fall beror det ofta på att de politiska grupperna lyckas med kohandel som gör att besluten blir en kompromiss av flera kompromisser. Eftersom politik ibland lyckas göra omöjliga saker möjliga, åtminstone i beslutsprotokollen, är dylika situationer något alla får vänja sig vid och leva med.
En möjlighet att skapa en förändring och öka intresset för kommunalvalet skulle vara att sänka rösträttsåldern till 16 år. I dag är det för få ungdomar som röstar. Det är de unga som borde planera och bygga framtiden i kommunerna. I många mindre kommuner är politiken i dag bemannad av pensionärer. Erfarenhet behövs, men en jämnare åldersfördelning skulle definitivt gynna lokalsamhället.
Det är kanske svårt att sätta en officiell övre åldersgräns för kandidatur i kommunalval, men det är värt att tänka på saken. Det skulle också vara intressant om man kunde begränsa antalet valperioder i fullmäktige. Efter till exempel tre perioder i fullmäktige skulle det inte vara möjligt att kandidera. Logiken här kunde vara att om man under 12 år inte lyckats förverkliga sina lokalpolitiska målsättningar, hur stor är då sannolikheten att man lyckas med det under de följande 12 åren?
Partierna måste tänka på många saker då kandidater värvas. I mindre kommuner behöver partierna inte sätta energi på att skriva valprogram. I mindre kommuner röstar man på släktingar, vänner eller grannar. Därför behövs det också en geografiskt komponerad kandidatbukett. I större kommuner har partitillhörighet, kända profiler och nationella trender en större betydelse för slutresultatet.
Åbo har en intressant situation inför kommunalvalet nästa år. Valet i Åbo kommer att bli ett borgmästarval. Samlingspartiet är störst i Åbo. Lyckas man få fram en stark borgmästarkandidat, kan det gynna partiet. En fokusering på den kommande borgmästaren kommer att gynna de större partierna. En borgmästarkamp mellan de två största partierna i Åbo, Samlingspartiet och De gröna är möjlig.
Trots att Sannfinländarna blev det största partiet i Egentliga Finland i senaste riksdagsval, har partiet haft det svårt i kommunalvalet i Åbo. Valresultat i Åbo påverkas också av enstaka rikspolitiker. Li Andersson fick nästan 45 % av Vänsterförbundets röster i senaste kommunalval. Ett borgmästarval kommer inte att gynna SFP, som måste satsa på att behålla sina tre mandat. Borgmästarmodellen kommer att göra valet i Åbo mera coolt!
I Pargas fortsätter det mesta som förut efter valet. Pargas har en form av USA-modell med delstater. Det är viktigt att kandidatnomineringen beaktar de olika kommundelarna. Merparten av fullmäktigemedlemmarna kommer också i framtiden från huvudorten, speciellt då skärgårdens befolkning minskar. SFP kommer att fortsätta dominera i Pargas. Finns det något som kan fräscha upp politiken Pargas?
Kimitoöns situation inför valet är annorlunda än tidigare. Under denna valperiod har politiken flyttat in bakom stängda dörrar. Det är svårt att veta vilka projekt som är aktuella. Kimitoön valde också efter senaste val att inte respektera valresultatet då politiska mandat fördelades. Unikt för Kimitoön är därför att det inom politiken huserar flera som inte blev invalda i fullmäktige. Nya politiska stjärnor behövs på Kimitoön.
Att göra kommunalvalet mera coolt kräver nya tag, ny öppenhet och nya förmågor.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.