Gammalt pensionat i Dragsfjärd får sällskap av moderna stugor – 50 fritidshus kan byggas på Hostel Pangets gård


Kim Artzén och Marjo Laine köpte pensionatet Hostel Panget och de tillhörande tomterna i Dragsfjärd år 2006. Foto: Mikael Piippo/SPT
Sedan slutet av förra året har grävmaskiner, traktorer och lastbilar varit en bekant syn på gården till det 90 år gamla pensionatet Hostel Panget i Kimitoön. Pensionatets ägare, företagarparet Kim Artzén och Marjo Laine, låter bygga fritidshus på området, och byggarbetet började i januari.
Pargasborna Artzén och Laine planerar att låta bygga upp till 50 moderna fritidshus på det fyra hektar stora pensionatsområdet nära Dragsfjärds kyrkby. De två första stugorna har redan byggts.
– Dessutom har vi fått bygglov för nästa fas som omfattar ytterligare fyra hus och en bastu, säger Artzén.
Fritidshusen i Dragsfjärd byggs för att säljas. Artzén och Laine började ta emot reserveringar i december och sex stugor har redan sålts. Priset på en stuga med veranda är cirka 150 000 euro. Anslutningarna och marken som stugan står på ingår i priset.
Svenska stugor från Baltikum
Det gamla pensionatets gård har delats in i flera mindre områden och fritidshusen byggs i serier så att ett område fylls åt gången. Det första området med sex stugor ligger nära havsviken Norrfjärden medan följande område ligger längre bort från havet invid pensionatsbyggnaden.
Stugorna byggs tätt inpå varandra men Artzén och Laine säger att alla kommer att ha havsutsikt. Det slutgiltiga antalet stugor beror på efterfrågan.
– Om vi inte har kunder börjar vi aldrig bygga ut hela området, säger Artzén.

Stugorna beställs från ett svenskt företag med produktion i Baltikum. Bilden är från mars. Foto: Mikael Piippo/SPT
Fritidshusen byggs i själva verket inte i Dragsfjärd utan i Baltikum. Artzén och Laine beställer fritidshusen från ett svenskt företag som har fabriker i de baltiska länderna. Stugorna transporteras sedan till Dragsfjärd där de placeras på sina socklar.
De stugor som nu byggs är 30 kvadratmeter stora men i ett senare skede planerar Artzén och Laine att låta bygga också större stugor på området. Enligt Artzén och Laine planerar en del av dem som redan köpt ett fritidshus i Dragsfjärd att hyra ut huset.
Grannarna motsatte sig bygglov
Bygglovsprocessen för fritidshusen på pensionatets gård har inte förlöpt alldeles smärtfritt. Artzén och Laine ansökte om bygglov för de sex första stugorna i augusti 2019 och några tomtgrannar som SPT talat med upplever att bygglovsprocessen skötts dåligt.
Två anmärkningar mot byggprojektet lämnades in till Kimitoöns byggnadstillsyn och därtill motsatte sig ett tjugotal personer som bor eller äger mark i närheten av pensionatet utfärdandet av bygglov genom att underteckna ett gemensamt uttalande till byggnadstillsynen.

I byggprojektets andra fas byggs fritidshus i närheten av den gamla pensionatsbyggnaden. Skogen kring pensionatet har redan röjts. Bilden är från mars. Foto: Mikael Piippo/SPT
I uttalandet krävde tomtägarna i området att det görs en grundlig utredning av hur Artzéns och Laines planer på att bygga ut hela pensionatets gård påverkar det närliggande bostadsområdet. Undertecknarna ansåg att företagarparet försökte undvika en helhetsbedömning av projektets konsekvenser för närmiljön genom att ansöka om bygglov för ett litet antal stugor åt gången.
Särskilt oroliga var grannarna för ett skogsparti som växte på pensionatets mark och som utgjorde en naturlig barriär mellan grannhusen och pensionatsområdet. I sitt uttalande betonade undertecknarna att skogen skyddade grannarna från olägenheter som den planerade verksamheten på pensionatets gård skulle kunna orsaka.
Artzéns och Laines första bygglovsansökan gällde ett område som ligger nära tomtgränsen och där det växte träd. Kimitoöns byggnadstillsyn beviljade bygglov för alla sex stugor och en del av skogen höggs ner.
Skog fick fällas redan före bygglovet
Tommy Friman är granne till pensionatet och representant för en del av dem som protesterade mot utfärdandet av bygglov. Friman äger inte själv huset han bor i och kan inte föra fastighetens talan juridiskt sett.
Friman kritiserar Kimitoöns tillsynschef Dan Renfors för att ha tillåtit Artzén och Laine hugga ner skog redan innan grannarna hunnit söka ändring till bygglovsbeslutet. Bygglov kan överklagas till Kimitoöns bygg- och miljötillsynsnämnd och vidare till förvaltningsdomstolen.
– Det att man beviljar ett bygglov behöver inte betyda att man ger markägaren tillstånd till förberedande åtgärder innan hela bygglovsprocessen har genomgåtts. Jag tycker det var felaktigt att tillåta att skogen fälls innan det fanns ett slutgiltigt beslut när det uttryckligen var skogen som det tvistades om, säger Friman.

Kim Artzén betonar att detaljplanen för området där det gamla pensionatet Hostel Panget finns har haft sin nuvarande form sedan 2008 och att allt byggande på pensionatsområdet sker i enlighet med detaljplanen. Foto: Mikael Piippo/SPT
Dan Renfors säger att han gav tillstånd att fälla skogen på det område som stugorna skulle byggas på redan innan bygglovet hade beviljats. Han motiverar sitt beslut med att det 1 000 kvadratmeter stora området där stugorna planerades var en liten del av hela pensionatsområdet.
Senare fick Artzén och Laine tillstånd att hugga ner mer skog längs med tomtgränsen för att förebygga skador, men med villkoret att en granhäck planteras i stället.
Renfors säger att han fattade beslutet om bygglov för stugorna utifrån områdets detaljplan och den situationsplan som levererades till kommunen i samband med bygglovsansökan. Den nuvarande detaljplanen är från 2008.
Rättelseyrkande drogs tillbaka
Efter att byggnadstillsynen beviljat bygglov för de sex första stugorna författade grannarna två separata rättelseyrkanden till Kimitoöns bygg- och miljötillsynsnämnd. Det ena rättelseyrkandet drogs dock tillbaka och det andra behandlades inte av nämnden eftersom det kom in två dagar efter att tidsfristen för ändringsyrkanden gått ut.
De grannar som drog tillbaka sitt rättelseyrkande efter att redan ha skickat det till nämnden avböjer en intervju med SPT. Grannarna motiverar beslutet att inte ge en intervju med att säga att samarbetet med Artzén varit besvärligt.

Byggandet av nya fritidshus i Dragsfjärd i Kimitoön började i fjol. Hittills har bygglov beviljats för tio stugor och en bastu. Bilden är från mars. Foto: Mikael Piippo/SPT
Det rättelseyrkande som nämnden valde att inte behandla eftersom det kom in för sent gjordes av Elizabeth Nyman som bor bredvid den plats där de första stugorna byggdes. Nyman säger att hon upplevt bygglovsprocessen som stressande.
– Det är klart att jag blev rädd och stressad av allt det här. Vi grannar fick ingen hjälp och det var svårt för mig att förstå alla dessa papper.
Enligt Nyman fick hon höra om Artzéns och Laines byggplaner av Kimitoöns byggnadstillsyn i september 2019.
– Jag hade inte hört någonting om det före det. Jag tyckte det lät helt otroligt, men det var sant.
Nyman upplever att hon fick väldigt lite tid att reagera på beskedet från byggnadstillsynen.
Grannarna hade hoppats på diskussion
Nyman säger att hon inte har något emot att verksamheten vid det gamla pensionatet utvecklas. Nya idéer skapar jobb och för med sig pengar till Dragsfjärd.
– Det är inte det som är problemet utan det att sättet som det hela har genomförts på har ändrat områdets karaktär helt och hållet. Om man hade frågat grannarna skulle vi kanske ha kunnat komma fram till en lösning som bättre passar alla.
Också Marjo Välimaa som har tomtgräns med pensionatsområdet hade önskat att grannarna skulle ha hörts innan projektet började.
– De skulle ju ha kunnat ordna till exempel ett diskussionstillfälle med dem som bor här, säger hon.
Välimaa bor utomlands under vinterhalvåret och har inte följt med utvecklingen i Dragsfjärd särskilt noggrant. Hon var ändå med om att underteckna det gemensamma uttalandet till byggnadstillsynen i höstas.
– Vår tanke var att man skulle inleda projektet i mindre skala och bygga stugorna längre bort från tomtgränsen.
Nu känns läget hopplöst, säger Elizabeth Nyman.
– Jag tror att alla har uppfattningen att kommunen vill bevilja bygglov och få stugor dit. Det är synd men så är det.
En anmärkning under andra fasen
En anmärkning kom in i samband med bygglovsprocessen för stugprojektets andra fas med fyra stugor och en bastu. I april ansökte Artzén och Laine om bygglov för nästa fas med ytterligare sex stugor.
Enligt Renfors kommer alla rågrannar, det vill säga de personer som äger en fastighet med gräns till pensionatsområdet, framöver att informeras om bygglovsansökningar som innebär en utvidgning av verksamheten i området.
– Området ändrar karaktär och det kommer eventuellt att börja röra sig fler människor där, så vi har nu tagit som kutym att informera alla rågrannar om byggprojekt som innebär att verksamheten utvidgas.
Renfors säger att det handlar om ett tiotal fastighetsägare. De som blir informerade om nya bygglovsansökningar har också möjlighet att framföra anmärkningar till byggnadstillsynen.
Allt byggande enligt detaljplanen
Kim Artzén betonar att allt byggande på pensionatets gård sker i enlighet med detaljplanen och att den haft sin nuvarande form i 12 år. Artzén och Laine köpte pensionatet 2006.
– När den här detaljplanen gjordes 2008 tillfrågades grannarna och efter det gjordes ändringar så att detaljplanen blev godkänd.

Om Kim Artzén och Marjo Laine lyckas sälja 50 fritidshus på det gamla pensionatets gård i Dragsfjärd kommer hela gården att fyllas med stugor. Bilden är från mars. Foto: Mikael Piippo/SPT
När Artzén och Laine väl bestämde sig för att förverkliga de byggprojekt som detaljplanen möjliggjorde valde de att låta kommunen kontakta grannarna.
– När man ansöker om att få ändra detaljplanen berättar man vad man planerar i området. Det är inte egentligen något som kräver att vi själva tar extra kontakt inför bygglovsprocessen, utan kommunen gör det, säger Artzén.
Han säger också att han diskuterat projektet flera gånger med ägarna till de granntomter som ligger närmast de sex första stugorna, bland annat med dem som drog tillbaka sitt rättelseyrkande.
– De är välinformerade om allt.
”Klappat och klart inom några år”
Kim Artzén och Marjo Laine har satsat över en miljon euro på projektet i Dragsfjärd och säger sig vara beredda att skjuta in mer pengar vid behov. De har försökt anlita lokala entreprenörer när det varit möjligt.
– Vårt projekt är precis vad Kimitoöns kommun behöver. Det finns inget liknande någonstans i skärgården, säger Artzén.
Företagarparet äger sedan tidigare ett flertal investeringsbostäder i Finland och Spanien.
– Vi är redan ganska gamla och vi har bott i Spanien de senaste tio åren. Nu är vi i Finland för att genomföra det här projektet men i framtiden vill vi flytta tillbaka till Spanien och ta det lugnt, säger Laine.
Artzén och Laine har som mål att sälja alla 50 fritidshus som planerats vid pensionatet senast år 2022.
– I så fall skulle allt vara klappat och klart inom några år. Byggandet går snabbt, säger Artzén.
Mikael Piippo/SPT
19.5.20 kl. 16.25: Artikeln har korrigerats med uppgiften att det faktiskt hade lämnats in en anmärkning i samband med bygglovsprocessen för andra fasen. Det var en granne som motsatte sig bygget av fyra stugor och en bastu bakom det gamla pensionatet. I beslutet om bygglov är grannens anmärkning noterad, men då tillsynschef Dan Renfors intervjuades tidigare i vår kom han inte ihåg detta.
LÄS OCKSÅ:
Pensionatet med på ett hörn – erbjuder tjänster åt stugornas ägare
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.