Åboforskare deltar i kampen mot coronaviruset – ett vaccin kan vara klart om ett år
Att känna till ett virus gensammansättning är en förutsättning för att kunna ta fram ett vaccin.
Här forskar doktoranden Pinja Jalkanen i coronavirusets gener. Foto: Kim Lund
En millimeter är väldigt lite. En åttatusendels millimeter är alldeles pyttelite. Det är den ungefärliga storleken på ett coronavirus.
Om man lägger virusen på en lång rad från ända till ända på punkten efter den här meningen ryms det alltså cirka 4 000 viruspartiklar på punkten.
Det räknar professorn i virologi Ilkka Julkunen ut då jag träffar honom på hans arbetsplats på den biomedicinska fakulteten vid Åbo universitet.
Kim LundProfessorn i virologi Ilkka Julkunen söker svar på gåtan om coronaviruset.
Foto: Kim Lund
Här forskar man bland annat i immunitet och hur olika virus reagerar på antikroppar. Just nu handlar mycket om sars-cov-2-viruset.
Med hjälp av bioteknik har forskarna skapat gener och proteiner likadana som de i coronaviruset.
Genom att undersöka dem får man veta hur ett vaccin mot covid-19 fungerar. Senare när det nya säkerhetslaboratoriet blir färdigt, kan man börja arbeta med riktiga virus.
Kim LundTillsvidare arbetar man med konstgjort framkallade virusgener och -proteiner. Foto: Kim Lund
Men vägen till ett vaccin är lång och krokig. Coronaviruset är ett nytt virus och man vet ännu inte tillräckligt mycket om hur man ska lyckas knäcka det.
Det finns visserligen vissa likheter med sars-cov-viruset som år 2002 härjade i Sydostasien. Då var man på god väg att utveckla ett vaccin, men viruset förorsakade ingen pandemi och det utplånades efter en tid.
Man räknade till endast cirka 8 000 bekräftade sjukdomsfall.
Men eftersom det inte längre fanns någon sjukdom att skydda sig mot, var det inte heller intressant för läkemedelsbolagen att fortsätta utveckla vaccinet.
Doktoranden Hira Khan vid Åbo universitets medicinska fakultet forskar i coronavirusets proteiner. Foto: Kim Lund
Sars-cov-2:an skiljer sig ändå så pass mycket från sars-ettan att de resultat man då kom fram till inte kan tillämpas rakt av på coronaviruset, även om man har nytta av erfarenheterna.
Utvecklandet av ett vaccin delas in olika faser. I det första skedet reder man med hjälp av bioteknik ut virusets arvsmassa för att fastställa vilka proteiner och antigener det innehåller.
Proteinerna används sedan som ”ingrediens” i vaccinet.
Nästa steg är att testa vaccinet på möss, kaniner och i vissa fall på makakiapor.
– Man analyserar hur effektivt vaccinet är och om det ger några biverkningar som infektioner eller feber. Genom blodprover kan man mäta om vaccinet ger tillräckligt med antikroppar för att ge immunitet, förklarar Julkunen.
De här djurförsöken tar i allmänhet minst 3–6 månader.
Arttu Reinholm som är på målrakan med sina studier och forskardoktorn Pekka Kolehmainen studerar coronavirusets antikroppar i Åbo universitets medicinska fakultets laboratorium. Foto: Kim Lund
När man kommit så här långt inleds människoförsöken, vanligen på en mindre grupp frivilliga försökspersoner. I det här skedet ska vaccinet vara så säkert att det inte ska förorsaka några allvarliga biverkningar, säger Julkunen.
Senare utökas antalet försökspersoner till några hundra.
– Efter det vet man redan ganska bra hur vaccinet fungerar, vilken effekt det har och hur stark immuniteten blir. Eventuella biverkningar känner man också till, säger Julkunen.
Till slut testas vaccinet vanligen på tusen- eller tiotusentals människor runt om i världen. Man kan också dela in personerna i två grupper.
Till exempel så att 500 personer vaccineras och 500 förblir ovaccinerade. Så fort någon får förkylningssymptom testas hen för covid-19.
– Anta då att 100 av de ovaccinerade insjuknar i covid-19, men endast tio av dem som har vaccinerats blir sjuka. Då ger vaccinet ett 90-procentigt skydd, säger Julkunen.
Arkiv/Kim LundÅbo universitets biomedicinska laboratorium är högkvarter för virusforskningen i Åbo. Foto: Kim Lund
När vaccinet har gått igenom alla faser ansöker tillverkaren om försäljningstillstånd av den europeiska läkemedelsmyndigheten Ema som försäkrar sig om att vaccinet är säkert.
Hela processen från laboratorietesterna till försäljningstillståndet tar i allmänhet flera år, till och med tiotals år.
I undantagsfall då läget är akut som till exempel med coronaviruset kan försäljningen börja redan innan det officiella tillståndet har beviljats.
För vaccinet mot covid-19 ska det ändå inte dröja så länge, säger professor Julkunen.
– Man känner redan till coronavirusets proteiner och tiotals eller till och med hundratals läkemedelsbolag och forskningsinstitut är i full gång med att utveckla vaccinet. Utmaningen är att kunna producera sådana mängder som behövs, flera miljarder doser.
Därför är det bra om så många företag som möjligt får försäljningstillstånd.
– Det är svårt att säga hur länge det tar innan vaccinet finns på marknaden, men om allt går väl kan det ta cirka ett år.
Ilkka Julkunen. Foto: Kim Lund
Erfarenheterna av Pandemrixvacccinet mot svininfluensan år 2010 visar att det gäller att skynda långsamt och att det inte finns några genvägar till ett vaccin.
I eftersviterna av vaccinationerna insjuknade 100-tals finländare i den allvarliga och obotliga sömnsjukan narkolepsi.
Därför tar Finland knappast den här gången emot något vaccin förrän det officiellt har godkänts av Ema och man har försäkrat sig om att det inte ger några biverkningar, säger Julkunen.
Prissättningen av vaccinet är sedan ett kapitel för sig. Olika tillverkare kan ha olika vacciner med olika effekt och priset bestäms därefter.
Företagen räknar ut vad produktionen kostar, hur mycket de kan sälja och hur mycket de kan ta i provision. Priset påverkar sedan tillgången och hur mycket vaccin länderna har råd att köpa.
– Säg att en dos kostar en euro. Då kan Finland till exempel köpa fem miljoner doser. Kostar det 100 euro är situationen en helt annan och pengarna kanske bara räcker till vaccin för riskgrupperna, säger Julkunen.
Virusforskning. Foto: Kim Lund
Blir priset för högt finns det också en stor risk att låglöneländerna har svårt att köpa tillräckligt med vaccin.
För att undvika en sådan situation har WHO ett skilt regelverk som användes då influensavaccinet kom ut på marknaden.
– Företagen betalade då en del av försäljningsvinsten till WHO som fördelade pengarna till de fattigare länderna. Det var ett bra system som fungerade då, men hur det blir med covid-19 vaccinet vet man inte, säger Julkunen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.