Statsvetaren, professor Heikki Hiilamo vid Helsingfors universitet har samma uppfattning.
— Finansieringen är väldigt oklar. Det sägs att investeringen inte kommer att belasta statsbudgeten, men det handlar ju om skattepengar som ska tas från de offentliga finanserna, säger Hiilamo.

Teknokratisk beredning

Han är också tveksam till beredningen av projektet efter att flera tidigare högt uppsatta tjänstemän på Försvarsministeriet har varit involverade som konsulter och sålt tjänster till de företag som deltar i anbudsförfarandet.
Förvarsminister Antti Kaikkonen (C) beslöt den 21 april att inga utomstående konsulter längre får delta i försvarsmaktens jaktplansprojekt.
Till exempel försvarsmaktens tidigare kommendör Jarmo Lindgren har samarbetat med ett av de företag som är med i anbudsprocessen för de nya jaktplanen.
— Man kan med fog fråga sig om beredningen har varit tillräckligt opartisk. Nu borde man egentligen ta en timeout och starta en ny, opartisk beredning som inte görs av en liten krets med tjänstemän vid Försvarsministeriet, säger professor Heikki Hiilamo.

Enligt Hiilamo behövs det en större öppenhet i hanteringen av projektet.
— Vi har en dålig och teknokratisk kultur som präglar upphandlingen av jaktplan i det här landet. Försvarsministeriet sekretessbelägger information som borde vara offentlig och tjänstemännen gör sitt yttersta för att politikerna inte ska blanda sig i beredningen, säger Hiilamo.

Försvarsfientliga stämplar

Riksdagsledamot Markus Mustajärvi (VF) delar Hiilamos syn. Han har bevakat frågan som medlem i riksdagens försvarsutskott och lämnade ett skriftligt spörsmål om konsulternas roll i projektet i april.
— Försvarsministeriet försöker ge ett sken av att det inte finns några alternativ till den här investeringen och att det är en komplicerad fråga som politiker inte ska befatta sig med. De som kritiserar projektet stämplas som försvarsfientliga, säger han.
Enligt Mustajärvi föreligger det en risk att Finland förbereder sig för gårdagens krig genom att satsa på föråldrad teknik.
— Vi borde i stället satsa på en utbyggnad av vårt luftvärn för att försvara oss mot eventuella missilattacker, säger Mustajärvi.
Han får medhåll av vetenskapsredaktör Pentti Sainio som anser att jaktplanen har levt ut sin tid.
— Den nya trenden i dagens krigföring är obemannade luftfarkoster, drönare och hypersoniska vapen, vilket ställer hårda krav på luftförsvaret. Den tekniska utvecklingen inom försvarsindustrin är oerhört snabb och då ska man inte binda upp sina resurser på jaktplan för en lång tid framöver, säger Sainio.

Investering för tiotals miljarder

Kostnaderna för att införskaffa jaktplanen väcker också förtret.
— Till en början hette det att prislappen var 7-10 miljarder euro. Sedan omformulerades det till att jaktplanen får kosta högst 10 miljarder euro. Där slarvade vi redan bort 3 miljarder euro eftersom företagen nu anpassar sina offerter till priset på 10 miljarder euro, säger Markus Mustajärvi.
Försvarsministeriet avfärdar hans uppgifter som förlegade.
— Uppskattningen att 64 nya jaktplan skulle kosta 7-10 miljarder euro gjordes för fem år sedan när vi inte hade bett om en enda preliminär offert. Sedan justerades siffran när vi fick ny information. Inget tyder på att det skulle bli billigare att köpa planen nästa år när beslutet ska fattas, säger projektkoordinator Lauri Puranen på Försvarsministeriet.
Puranen försäkrar att projektet avancerar som planerat.
— Vi har inte fått några instruktioner om att projektet skulle skjutas upp. På grund av coronakrisen har vi varit tvungna att flytta en del förhandlingar med jaktplanstillverkare som har svarat på vår anbudsbegäran. Som det nu ser ut ska förhandlingarna ordnas i augusti, säger Puranen.

Växande kritik i det fördolda

Enligt fredsorganisationerna skulle de årliga kostnaderna för underhållet och driften av jaktplanen vara cirka en miljard euro, vilket skulle ge en tilläggsnota på 30 miljarder euro under den tid som jaktplanen ska användas.
— Det stämmer inte. Prislappen för underhållet och driften av jaktplanen ska begränsas till högst tio procent av Försvarsministeriets årliga budget och det skulle innebära cirka 300 miljoner euro per år om vi använder årets budgetanslag som utgångspunkt, säger Puranen.
Mustajärvi påminner att budgetanslaget till Försvarsministeriet har höjts, vilket påverkar kalkylerna.
— När vi granskar statsbudgeten så stiger Försvarsministeriets årliga anslag från den nuvarande nivån på 3,3 miljarder euro till 5 miljarder euro. Vilket annat ministerium kan i dessa tider räkna med sådana påslag, frågar han retoriskt.
Hur ser de övriga politiska partierna på kostnaderna för upphandlingen av nya jaktplan?

— Allt fler kolleger i riksdagen uttrycker sig kritiskt i inofficiella sammanhang, men utåt håller de tills vidare god min, säger Mustajärvi.Enligt Fredsförbundet har debatten om jaktplanen kommit på avvägar på grund av coronakrisen som överskuggar allt annat.
— De gröna, Vänsterförbundet och Socialdemokraterna, som tidigare har förhållit sig kritiskt till projektet, vill inte göra det här till en regeringsfråga. De har förbundit sig att respektera regeringsprogrammet och vill inte vara besvärliga. Därför ligger de lågt, säger Laura Lodenius.