Även oron har ökat – var fjärde är mer orolig över framtiden än tidigare. Hos ungdomarna finns det samtidigt en tillförsikt och krisen har fått många att tänka i större banor.
Över hälften tror att krisen kommer att vara förbi i slutet av juli. Var tionde tror också att krisen till slut leder till något gott.
— Framtidstron är en fin biverkning av en annars dyster situation, säger Enni Sahlman.
Men hon är också orolig. Distansundervisningen kan leda till en polarisering där de starka klarar sig och de svaga blir utan hjälp.
Framtidsutsikterna hos unga som har det svårt hemma och i skolan kan bli ännu dystrare.

Också forskare har på uppdrag av Undervisnings- och kulturministeriet förkovrat sig i hur krisens negativa effekter kan lindras. De anser att åtgärder behövs för att inte coronavåren ska bli en generationsupplevelse som för många präglar hela livet.

Traditionella medier poppis

De unga följer aktivt med nyhetsrapporteringen kring coronaviruset. Över hälften sade att de får sina nyheter från traditionella medier. Tv, tidningar och mediernas webbplatser är alltså populära. En mindre del får nyheterna från sociala medier.
Unga som är kända för att använda sig mer av de sociala än de traditionella medierna har plötsligt fått upp ögonen för tv:n. Är det så?
Enni Sahlman vid Barn- och ungdomsstiftelsen säger att det delvis kan handla om att tv:n är påknäppt där hemma. Nästan hälften sade också att deras föräldrar håller dem à jour.
Ändå tror Sahlman att krisen fått ungdomar att tänka mer på vikten av pålitliga nyhetskällor.
— Traditionella medier är snabba och är bra på att lyfta upp bakgrundsinformation.

Skola och fritid flyter ihop

Coronakrisen drabbar alla på olika sätt. För unga känns skolgången tyngre när den sköts på distans och det inte går att träffa vänner på samma sätt som förr.
Sahlman ser det som oroväckande att gränserna mellan fritid och arbete nu suddas ut för många unga. Tidigare har företeelsen främst varit bekant i de vuxnas värld.
— Det är oroväckande om de unga inte lyckas vila ut sig ordentligt, säger Sahlman.
En elev kände att hen bara sitter framför datorn hela dagen, en annan kände att arbetet hopar sig och att gränsen mellan skolarbete och fritid suddas ut alltmer. Många sade att skolarbetet kräver mer tid än förr.
Nyckeln till en mer definierad vardag är rutin. Sahlman säger att det kan ha stor betydelse hur läraren väljer att dela upp dagen. Läraren kan också påverka situationen genom att inte lassa för mycket arbete på eleverna.
Eleven själv kan vara lyhörd för sina egna behov. Att gå ut med jämna mellanrum kan vara en god idé, och här kan föräldrar hjälpa till genom att stödja och vägleda. Men det Sahlman nu efterlyser mest hos både elever och vuxna är att undvika onödig press.
— Nu gäller det att vara snäll mot sig själv. Vuxna klarar inte heller av att jobba för fullt i en situation som är helt ny. Det är normalt att det känns jobbigt.
De unga är redan oroliga över klimatförändringen och lyhördhet krävs i samhället för att inte attityden ska bli för negativ.