Krisen har fått många att oroa sig över livsmedelsförsörjningen i Finland, men forskarna ser ingen större orsak till oro.
– Det har hittills funnits mat i butikerna och den kommer att räcka framöver, så ingen panik, säger lantbruksekonom Heini Lehtosalo.
När det gäller livsmedelsförsörjningen är det centrala ändå att alla människor får tillräckligt med näring.
– Det betyder inte nödvändigtvis apelsiner, utan att vi får den energi vi behöver.

Drabbar redan utsatta

Den varma våren har fått jordbrukarna att införskaffa allting som behövs för vårsådden i ett tidigt skede. Om krisen pågår länge så kan det ändå uppstå brist på vissa varor.
– Om krisen pågår i över ett halvår så kan det uppstå logistikproblem, säger Tapani Yrjölä, äldre lantbruksekonom.
Det kan bli brist på till exempel råvaror för konstgödsel eller näringsämnen med bland annat vitaminer för djuruppfödning. Problemen förutspås ändå vara små i Finland, men på fattigare områden kan det bli stora problem.
– Oberoende av virus finns redan väldigt många som dör på grund av hungersnöd i världen och deras matförsörjning är speciellt sårbar.
Enligt Yrjölä är det absolut största hotet exportbegränsningar, vilket kan höja matpriserna. Det slår hårdast mot de allra fattigaste.
– Indien, Thailand och Vietnam hör till världens största risexportörer och de har infört exportförbud. I många fattiga länder är ris en central del av kosten och följderna kan bli allvarliga, också om det inte påverkar Finland så mycket.

Matpriserna har sjunkit

Vid tidigare epidemier, till exempel sars och fågelinfluensan, steg matpriserna. Men nu har priserna för det mesta sjunkit.
– En orsak kan vara att efterfrågan på livsmedel har sjunkit en aning i Kina. En annan orsak är att globaliseringen har blivit mer effektiv så krisen orsakar inte brist på varor lika enkelt, säger Yrjölä.
Samtidigt har priset på mineralolja sjunkit. Det minskar klart efterfrågan på biobränsle, vilket påverkar priset på bland annat socker, vissa sädesslag och växtoljor.
– Sockerpriset påverkas också av att folk äter ute mer sällan. Det är bland annat vanligt att dricka läskedrycker när man äter ute.
En annan effekt av att folk äter hemma är att efterfrågan på inhemsk mat har ökat med tio procent. Hamstrandet märks också på att finländarna har köpt bland annat mjöl.
– Nu bakar hela Finland. Bröd, kött och fisk har också gått åt. Och glass för nu måste man njuta lite när man tvingas stanna hemma, säger Heini Lehtosalo.
Bland annat i Italien och i USA har mjölkpriset sjunkit drastiskt. Mjölkproducenter i USA har varit tvungna att hälla ut mjölk, då mejerierna inte längre tar emot den.
– En orsak är att man konsumerar mycket mjölk i skolorna i USA, men nu är skolorna stängda. I Finland är effekten på priset knappast lika stor eftersom inkomstskillnaderna är mindre och de flesta har råd att köpa hem mjölk.

Köpkraften kan minska

På kort sikt kan priserna stiga en aning på grund av hamstrande, men den ekonomiska krisen kan ändå få matpriserna att sjunka på längre sikt. Om arbetslösheten ökar så minskar köpkraften.
– Då får de dyrare produkterna stå kvar på hyllorna och konsumenterna äter mindre på restaurang och mer vardagsmat, säger Hanna Karikallio.
Samtidigt finns många osäkerhetsmoment som kan leda till stigande priser.
– Om krisen håller på i endast några månader så påverkar den inte priserna nästan alls, men ju längre den pågår desto större blir problemen.