Kan malaria- och reumamedicin bromsa covid-19?
Asko Järvinen, infektionsöverläkare vid HUS, säger att de erbjuder malariamedicin till covid-19-patienter om de själva vill ta medicinen. Foto: Ari Sundberg/SPT
Vaccin är det enda som skyddar mot att bli smittad av coronaviruset. Men det dröjer i bästa fall åtminstone ett år innan ett vaccin kan finnas på marknaden. Nu pågår världen över febrilt forskning kring hur redan existerande läkemedel kan lindra sjukdomen covid-19 som orsakas av coronaviruset.
Malarimedicinen klorokin och hydroxiklorokin som används mot ledgångsreumatism är mediciner som man också är beredda att använda inom det finska sjukvårdssystemet.
Asko Järvinen, infektionsöverläkare på Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS), betonar att det inte ännu är vetenskapligt bekräftat att medicinerna har en positiv effekt på covid-19.
— Men eftersom det finns en beställning både från patienter och från allmänheten så har vi beslutat att patienter på egen begäran kan få klorokin eller hydroxiklorokin om vi inte bedömer att medicinen gör mera skada än nytta, säger Järvinen.
Medicin som bromsar virusspridningen i kroppen
Dessa mediciners potentiella positiva effekt ligger i att de skulle hindra förökningen av viruset i kroppen. Men Järvinen konstaterar att man inte heller vet i vilket skede av sjukdomsförloppet dessa mediciner har störst potentiell effekt.
Järvinen säger att medicinforskningen pågår på två fronter. För det första försöker man utveckla mediciner och hitta redan existerande preparat som ska motverka virusspridningen i kroppen.
— Denna typ av medicin borde antagligen ges i ett ganska tidigt skede av sjukdomsförloppet. För många andra virussjukdomar biter inte medicinen alls om den ges för sent.
Mediciner som modifierar immunförsvaret
Den andra typen av medicinering ska stärka immunförsvaret. Järvinen säger att ett svagt immunförsvar i alla fall delvis kan ligga bakom den svåra sjukdomsbilden. Han konstaterar att det ännu finns många frågetecken kring varför en del blir svårt sjuka medan andra knappt får några symtom alls.
Men Järvinen sätter inte så stort hopp till immunförsvarsmediciner.
— När man har tagit fram mediciner som modifierar immunförsvaret för att bekämpa andra infektionssjukdomar har resultatet varit mer eller mindre negativt.
— Tills vidare är det främsta vi kan göra att upprätthålla patientens syresättning och undvika andra komplikationer på grund av syrebrist, säger Järvinen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.