Statsrådet och republikens president utlyste undantagstillstånd med anledning av coronavirusepidemin den 16 mars. Därefter har statsrådet i rask takt fattat beslut om att ta i bruk ett antal paragrafer i beredskapslagen.
Beredskapslagen är en undantagslag som möjliggör extraordinära inskränkningar i medborgarnas grundläggande rättigheter så länge undantagstillstånd råder. De paragrafer som nu tagits i bruk syftar främst till att trygga hälsovården under kristiden och hindra smittspridning genom att begränsa rörelsefriheten.
Ta till exempel paragraf 95 som gäller arbetsplikt. Enligt den har staten rätt att beordra sådana personer som har sjukvårdsutbildning men inte jobbar inom sjukvården i åldern 18–67 år att rycka in, vilket inte är möjligt under normala omständigheter.
Ett annat exempel är paragraf 118 som gäller begränsningar i rörelsefriheten. Med hjälp av den blev det möjligt att stänga gränserna till Nyland. Det är inte möjligt i vanliga fall.
Aktiveringen av beredskapslagen har gått i rask takt. Regeringen har utfärdat förordningar som har granskats av riksdagens grundlagsutskott, som har kommit med vissa krav på ändringar. Därefter har de godkänts av riksdagen.
Den här processen har ändå inte varit helt enkel, inte minst på grund av att beredskapslagen aldrig förut tagits i bruk. Till exempel fick regeringen utfärda en ny förordning för aktiveringen av paragraf 118 då den ursprungliga förordningen innehöll ett formfel.

Försök och misstag

Professorn i allmän rättslära vid Helsingfors universitet Panu Minkkinen har forskat i undantagstillstånd och vilka följder det har för demokratin. Han anser att de senaste veckorna har visat på vilken sorts brister och missar beredskapslagen innehåller.
— Tanken är att beredskapslagen är något man aldrig behöver ta i bruk. Nu då det har gjorts blir det tydligt hur oförberett det finska politiska systemet är. Det syns till exempel i de förseningar som kommit och den debatt som ägt rum, säger Minkkinen.
Enligt honom kan problemen härledas till oförmågan att kunna föreställa sig vad exakt man ska vara beredd på. Under början av 2000-talet handlade potentiella kriser om terrorism. Då var det ingen som kunde föreställa sig att den utlösande faktorn för att aktivera beredskapslagen skulle vara en pandemi.
— Den kommer garanterat att ses över efter den här krisen, så att den fungerar bättre i framtiden. Traditionella hot handlar om krig och inre oroligheter, men i framtiden måste vi allt mera beakta miljökatastrofer och pandemier.
Minkkinen ger ändå beröm till tjänstemännen som jobbat under hård tidspress för att bereda besluten. Han har förståelse för att allt inte har gått perfekt, speciellt med tanke på att det är fråga om en helt ny situation.
— Överlag har det gått rätt bra, men vissa saker måste man lära sig genom försök och misstag. Det största konkreta problemet som framkommit i medierna har varit instruktionerna till flygplatsen då det gäller finländare som återvänder från utlandet.

Potentiellt hot mot demokratin

Ur ett bredare perspektiv innebär undantagstillstånd ett hot mot demokratin. Hela poängen med undantagstillstånd är att flytta en del av den lagstiftande makten (parlamentet) till den verkställande makten (regeringen eller statsöverhuvudet) för att accelerera beslutsfattandet.
En del regeringar och statsöverhuvud har använt detta för att stärka sin egen position. Till exempel använde Adolf Hitler undantagstillståndet som utlystes efter riksdagshusbranden 1933 för att göra sig till diktator. Det tyska undantagstillståndet pågick till Hitlers död 1945.
Ett annat exempel är Egypten, som utlyste undantagstillstånd i samband med kriget mot Israel 1967. Det kom att gälla fram till den arabiska våren 2012.
Men även demokratiska länder som USA, Frankrike, Spanien och Nya Zeeland har utlyst undantagstillstånd under åren av olika anledningar. Om situationen hanteras rätt så är det inte ett problem.
Minkkinen tror inte att det finns några risker för att det pågående undantagstillståndet i Finland ska missbrukas. Det är möjligt att tröskeln för att utlysa undantagstillstånd och aktivera beredskapslagen nu har sjunkit något, men några demokratihot ser han inte.
— Den finländska politiska kulturen är rätt försiktig, vi är väl medvetna om riskerna. Men i en annorlunda politisk kultur är allt möjligt, ett enda val kan ändra på situationen.
Det är vad som har skett i Ungern. Ungern utlyste undantagstillstånd med anledning av coronaviruset den 11 mars och i måndags godkände Ungerns parlament en lag som ger premiärminister Viktor Orban rätt att regera genom förordningar. Kritiker ser lagen som ytterligare ett steg mot att etablera en diktatur.

Tidsbundna åtgärder

Undantagstillståndet i Finland pågår tills vidare. Presidenten och statsrådet fattar beslut om att förlänga eller avsluta det på sina veckovisa möten. Däremot är de olika åtgärderna som stöder sig på beredskapslagens paragrafer tidsbundna.
Enligt beredskapslagen kan paragraferna aktiveras i högst sex månader åt gången. Om statsrådet vill att de ska förbli i kraft efter det måste de förnyas, vilket innebär att statsrådet måste ge nya förordningar som måste godkännas av riksdagen – främst grundlagsutskottet.
Tills vidare har statsrådet varit försiktigt med hur länge paragraferna är aktiverade. Till exempel aktiverades paragraferna som gäller hälsovården till den 13 april medan paragrafen som gäller stängningen av Nyland är i kraft till den 19 april.
Det är ändå sannolikt att paragraferna kommer att förlängas. På torsdagen godkände grundlagsutskottet en förordning som förlänger hälsovårdsparagraferna till den 13 maj.

Ändamålen helgar medlen

Men därtill kommer sådana åtgärder som inte grundar sig på beredskapslagen, till exempel restaurangstängningen. Den var inte möjlig att genomföra med hjälp av beredskapslagen och i stället valde statsrådet att stifta en tillfällig paragraf som stänger restaurangerna i lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet. Den är i kraft till den 31 maj.
Problemet med att stifta en tillfällig lag som den som gäller restaurangstängningen i en situation då det är bråttom är att man blir tvungen att kompromissa med processerna. I fallet med restaurangstängningen ordnades till exempel ingen utlåtanderunda.
Enligt Minkkinen är det något som säkert kommer att diskuteras efter att krisen är över. Samtidigt misstänker han att ändamålen kommer att helga medlen i just det här fallet.
— Jag är inte expert på just den saken, men om det visar sig att åtgärderna bidrog till att hindra spridningen av viruset och att restaurangerna fått tillräckliga kompensationer så torde det knappats bli ett problem. Det här är en tid då det är väldigt svårt att vara formellt legalistisk, säger han.