TY-forskargrupp utreder hur covid-19 lurar immunförsvaret
Laura Kakkola, docent inom biomedicin och en av cheferna för Åbo universitets biomedicinska laboratorium, upplever som många forskare världen över bråda tider just nu.
Mejlboxen är välfylld, arbetsuppgifterna är många och alla vill ha svar som hjälper i kampen mot covid-19.
Kakkola är en del av professor Ilkka Julkunens forskargrupp vid Åbo universitet. Gruppen har tidigare forskat om svininfluensa och ebola, och fokuserar på att forska kring virus som uppstår och/eller återkommer.
Gruppen samarbetar tätt med Helsingfors universitet samt internationella aktörer.
– Vi är intresserade av de immunologiska reaktionerna som uppstår i människor som har smittats av virus, speciellt hur virusen kan lura immunsystemet.
– Alla virus har olika sätt för hur de kan försena eller förhindra immunsystemets naturliga respons på attacker. Vi vill ta reda på hur viruset beter sig för att göra det, för det är virusets svaga punkt. Mediciner kan råda bot på det, förklarar Kakkola.
Oklart om vi får veta varför även unga och friska dör
En het fråga gällande covid-19 är varför vissa personer får svåra problem och till och med dör då de smittas, trots att de inte tillhör någon av kategorierna som beräknats vara riskgrupper. Dit hör bland annat personer med diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar eller lungsjukdomar.
Just nu finns det inga svar. Men en del studier som fokuserar på arvsmassors disposition har inletts. Syftet är att ta reda på om det finns en viss sorts arvsmassa som drabbas hårdare av virus.
– Precis som med vanlig säsongsinfluensa så finns det alltid en mycket liten, frisk minoritet som drabbas hårt. Varje fall är förstås sorgligt på ett personligt plan för de drabbade. Det skulle vara bra om vi fick veta vilka risker som finns, förutom de kända, säger Kakkola.
Det har tidigare utförts studier i samma stil då det gäller bland annat vanlig säsongsinfluensa.
Äldre personer hör också som bekant till riskgruppen – nästan en av fem över 80-åriga drabbade beräknas behöva sjukhusvård, visar en färsk studie. Samma studie har räknat ut att virusets dödlighetsgrad är 0,66 procent.
Det kan jämföras med världshälsoorganisationen WHO:s tidigare uppskattning på två–tre procent.
Den nya studien har till skillnad från tidigare studier tagit i beaktande mängden personer som inte diagnosticerats med viruset. Många är symptomfria eller har bara lindriga symptom.
Tester som visar om man har antikroppar mot viruset i blodet görs redan i viss mån, men det tar veckor innan man kan göra det i större utsträckning i Finland. TY samarbetar med ÅUCS för att hitta lösningar.
Inget vaccin i år
Ett par vacciner mot covid-19 har nu börjat testas på människor. Världshälsoorganisationen WHO koordinerar arbetet. Vacciner kan i regel utvecklas snabbt, men det kan ta flera år att testa dem tillräckligt noggrant.
Att tillverka tillräckligt stora mängder och distribuera vaccinerna tar också tid.
– Det kan finnas vaccin nästa år, men det är osäkert för hur många som kan ha tillgång till det då. Det kan hända att det endast ges till riskgrupper i början.
En annan fråga som gäckar forskarna är huruvida covid-19 snabbt kan muteras till ett nytt virus.
I dag verkar det vara mest sannolikt att covid-19 dör ut tillfälligt, men sedan återvänder i samma form igen och drabbar de som inte är immuna, säger Kakkola.
Hon är som många andra experter inte överraskad över att världen fick en ny pandemi.
– Vi har haft flera pandemier längs med åren, och det var bara en tidsfråga innan en ny uppstod. Men till exempel svininfluensan var lättare att hantera eftersom vaccin kunde utvecklas utgående från redan utvecklade influensavacciner.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.