Veteranpolitiker: "Kimitoöns beslutsmaskineri har delvis kapsejsat"
Inger Wretdal (SFP). ÅU-foto
Den nuvarande fullmäktigeperiodens tre första år har varit besvärliga. Det anser Inger Wretdal (SFP), som nu sitter sin nionde period i fullmäktige på Kimitoön. Hon saknar ordning och reda, stabilitet och tillförlitlighet.
— Kimitoön borde vara en företagarvänlig, samarbetsvillig och tillförlitlig kommun, säger hon.
Den signalen tycker Wretdal inte att kommunen ger nu, speciellt inte efter senaste beslut om att inte bygga den väg till industriområdet i Kimito som fullmäktige enhälligt beslutat om.
Vägen skulle leda bort trafik från Vretavägen. Hon anser att ett sådant beslut ska verkställas, inte upphävas ett år senare.
Wretdal anser att industri- och företagsområdet i Vreta behöver en lämplig väg, som passar för tunga transporter och gör nya tomter tillgängliga.
— Det här är en allvarlig sak. Så här gör man bara inte som kommun, säger Wretdal och tänker speciellt på företagare och på potentiella sådana i området.
Hon tillägger att kommunens image som företagarvänlig kommun skadas.
Orolig över nivån på Kimitoöpolitiken
Wretdal ser inte heller med blida ögon på hur det så kallade rekryteringslåset behandlas i kommunen.
Låset innebär, enligt beslut under senaste fullmäktigemöte, att styrelsen ska behandla alla kommunens rekryteringar på över sex månader, innan tjänstemännen fattar beslut om anställningarna.
Wretdal ser att styrelsen inte har den kompetens som krävs för de frågorna, varken gällande verksamheten på enheterna eller vad lagen säger om rekryteringar.
Numera ska kommunstyrelsen godkänna nya rekryteringar. Listan är från senaste styrelsemöte. Foto: Emilia Örnmark
— Litar man inte på tjänstemännen? Det går ju dessutom åt tid och extra möten till att diskutera de här ärendena, som inte ens ska vara på styrelsens bord. I dag har kommunerna tjänstemän som ska sköta sådant här. Styrelsen ska behandla strategiska och framåtriktade ärenden. Nu går vi bakåt i tiden, säger Wretdal och uttrycker sin oro över den nivå politiken nu är på.
Hon jämför med hur det var för 30-40 år sedan, då styrelsen hade hand om ärenden som dessa, eftersom tjänstemännen då inte var så många, och kommunens lagstadgade uppgifter inte uppgick till 600, liksom i dag.
— Tjänstemän och politiker ska ha en tydlig arbetsfördelning. Tjänstemännen presenterar fakta, som är beslutsunderlag för politikernas strategiska beslut. Politiker ska inte sköta beredningen av ärenden.
Kimitoöns beslutsmaskineri har kapsejsat
Vidare poängterar Wretdal att kommunen bör ha klara målsättningar, utvecklingsvisioner och strategier och fatta beslut enligt dem.
— Inte kan man byta riktning vartannat år som om man saknade både destination och skeppare.
ÅU arkivWretdal undrar om Kimitoöns beslutsmaskineri har kapsejsat. Foto: Monica Forssell
Gällande samarbetet inom politiken tycker Wretdal att de gruppmöten med fullmäktigegruppernas ordförande som nu pågått under tre års tid inte har gett övertygande resultat.
Hon anser att kommunen inte har kommit fram till några viktiga beslut och istället skjuts besluten upp.
— Man vill bara vara överens, eller så är man tyst. Beslutsmaskineriet har delvis kapsejsat, anser Wretdal.
För mycket har handlat om Sote
Ur Wretdals synvinkel har de tre senaste åren varit en enda väntan inom Kimitoöpolitiken.
— Från juni 2017 till och med 2018 har vi haft sex aftonskolor – fem av dem har handlat om social- och hälsovårdsreformen, om hur landskapet och de stora privata bolagen kan ta över verksamheten. Det var för ensidigt.
Wretdal tar Österbotten som exempel där man har tagit ett eget aktivt grepp om vårdfrågor och 13 kommuner har beslutat grunda en samkommun för att sköta vården.
— Där väntar man inte på att någon kan komma och köpa upp vården. Att sälja vården är ansvarslöst. Vi kan inte sätta oss i en situation där en privat aktör har monopol på vården och kan diktera pris och vårdförhållanden.
Wretdal tycker att det vore ansvarslöst att sälja ut den kommunala vården. ÅU-foto
Wretdal tycker att man också borde koncentrera sig på åtgärder för att minska den höga arbetslösheten, för att få nya kommuninvånare, och för att möjliggöra att lokala företag kan utvecklas.
Det kan man göra till exempel genom att se till att infrastrukturen fungerar – eftersom det är en av de få konkreta saker kommunen kan stå till tjänst med.
Vidare ser hon att kommunen aktivt genom kontakttagande ska försöka locka företag till Kimitoön.
— Det är en ödesfråga för kommunen att vi får nya invånare, arbetsplatser och företag – och att det finns utvecklingsmöjligheter för dem som nu och i framtiden verkar här, avslutar Wretdal.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.