Helsingfors tingsrätt friade polischeferna från alla åtal i juni i fjol efter en rättegång som pågick i femtio dagar. I september överklagade åklagaren tingsrättens domslut till Helsingfors hovrätt. På fredagen fortsatte manglingen av den härva som berör polischefernas misstänka brott mot tjänsteplikt.
Polischeferna misstänks för att ha försummat sina lagstadgade förpliktelser att övervaka Jari Aarnio, som ledde Helsingforspolisens narkotikaenhet. Aarnio är dömd för flera grova narkotikabrott och står även åtalad för att ha tillåtit mordet på svenskturkiska Volkan Ünsal i Helsingfors i oktober 2003.
Polischeferna har enligt åklagarna bland annat underlåtit att upprätthålla ett register och dokumentera den verksamhet som sköttes av narkotikaenhetens informatörer.
— Det har varit en uttalad vilja på Helsingforspolisen att låta bli att registrera och dokumentera verksamheten vid narkotikaenheten, säger statsåklagaren Mikko Männikkö.

Liv i egna bubblor

Bland andra tidigare polisöverdirektören Mikko Paatero, Centralkriminalpolisens chef Robin Lardot, Helsingfors tidigare polischef Jukka Riikonen och Helsingfors nuvarande polischef Lasse Aapio åtalas för brott mot tjänsteplikt. De åtalade cheferna har bestridit brotten och hävdar att de inte visste vad som skedde inom narkotikapolisen.
— De försöker ge ett sken av att de skulle ha levt i sina egna bubblor och inte talat med varandra om det som pågick vid Helsingforspolisens narkotikaenhet, säger distriktsåklagaren Mari Mattila.
Mikko Paatero och Jukka Riikonen är pensionerade medan Robin Lardot och Lasse Aapio har varit avstängda från sina tjänster under rättsprocessen i fjol.
— Polischeferna har alla haft en juridisk skyldighet att se till att deras underordnade följer lagen, säger Mattila.

Enligt åklagaren har polisledningen bland annat förhalat utredningen av narkotikapolisens arbete, vilket bäddade för missbruk och oegentligheter.
— Centralkriminalpolisens chef Robin Lardot fick kännedom om den oregistrerade och odokumenterade verksamheten redan 2012. Ändå dröjde han med att ta tag i saken i ett års tid, säger Mattila.
Den bristande viljan att påtala de uppdagade bristerna har också präglat polisöverdirektören Mikko Paateros beteende, anser åklagaren.
— Paatero har inte vidtagit åtgärder, trots att han blivit informerad av sina kolleger om försummelserna vid narkotikaenheten.

Nationellt informatörsregister

Inrikesministeriet bestämde i april 2008 att alla informatörer ska registreras och att polischeferna ska ansvara för övervakningen av dem. Trots det registrerade Helsingforspolisen inte sina informatörer 2008-2013. Tingsrätten valde att förkasta åtalen i fjol med motiveringen att Inrikesministeriets beslut hade förutsatt ett nationellt informatörsregister.
— Helsingforspolisen hade kunnat upprätta ett lokalt register och dokumentera informatörernas verksamhet i enlighet med existerande lagar och förordningar, säger Mattila.
”Det hade inte behövts något landsomfattande register för att kunna dokumentera informatörernas uppgifter” skriver åklagarna i det gemensamma utlåtande som presenterades för hovrättens domare på fredagen.
Distriktsåklagaren Mari Mattila påtalade också polisernas selektiva glömska. Brottsinspektör Petri Rainiala lyftes fram som ett exempel.
— Petri Rainiala har svarat för Helsingforspolisens informatörsverksamhet. Han har också skrivit en licentiatavhandling om informatörernas roll i polisutredningar. Om han kan beskriva skyldigheten att registrera informatörer och dokumentera deras verksamhet i sin avhandling så frågar man sig hur han inte klarar av att fullfölja det uppdraget som polis, frågar Mattila.
Rättegången fortsätter på måndag med en genomgång av åklagarnas bevisföring.