Att bli det första helt finska universitetet som skulle kunna stå emot förryskningen och fungera som en motpol till svenskans dominans. Med den utgångspunkten tog diskussionen om ett finskt universitet i Åbo fart på 1910-talet.
Den svenskspråkiga befolkningen dominerade kommunalpolitiken. I kommunalval fungerade röstningen ännu enligt hur mycket man betalade i skatt, vilket betydde att det bara var välbärgade, nästan uteslutande svenskspråkiga borgare som styrde staden.
När ett svenskspråkigt universitet, Åbo Akademi, började planeras under samma tid, tog viljan på finskt håll att grunda ett eget universitet ytterligare fart.
Också närheten till Stockholm sågs som en motivering att grunda Finlands första helt finskspråkiga universitet just i Åbo. Här behövde finskans ställning försvaras till skillnad från exempelvis redan helfinska Jyväskylä, som också fanns som förslag på placering av det finska universitetet.
Den nationalistiska tidsandan spelade också in. Att värna om det finska språket och den finska kulturen blev viktigt.
Professor Vesa Vares, som har skrivit Åbo universitets hundraårshistorik, säger att fosterländskheten tog sig uttryck i ett bildningsideal.
— Det fanns en stark idé om att utbildning kan stärka den finska nationaliteten, säger Vares.
Helsingfors universitet var tvåspråkigt men finska studerande var missnöjda över svenskans dominans. Trots att 80 procent av studenterna var finskspråkiga gick endast 40 procent av föreläsningarna på finska.

Rädsla för förryskning

Förutom den svenska kulturella och politiska dominansen sågs förryskningen som ett hot mot finskheten. Helsingfors universitet var ett statligt universitet och man var rädd för att universitetet skulle förryskas.
Därför var det viktigt att Åbo universitet skulle vara privat. År 1917 grundade tidningen Uusi Auras före detta chefredaktör K.N. Rantakari och några andra finska herremän en förening för att upprätta ett finskt universitet. Universitetets skulle finansieras genom att samla in pengar bland befolkningen.
Medelinsamlingen tog fart 1918 efter inbördeskriget. Insamlingen riktades främst till de mer välbärgade stadsborna och bönder på landsbygden.
Grundandet av universitetet var ett helt igenom vitt projekt.
— Man tänkte att utbildning kunde förhindra nya röda uppror. Det fanns en besvikelse över att finländare hade vänt sig mot det egna folket som man såg det.
Universiteten var länge borgerskapets bildningsborg medan arbetarrörelsen och den politiska vänstern hade sina egna bildningsideal och folkbildningsprojekt.

Från 200 till 20 000 studenter

Åbo Akademi hann grundas 1918, två år innan Åbo universitet grundades. År 1920 inledde Åbo universitet sin verksamhet med två fakulteter och 200 studenter.
— En engångsinsamling räckte inte så långt och det var hela tiden knappt om pengar, säger Vares.
I slutet av 1930-talet skulle staten bidra med en avsevärd summa för universitetets verksamhet men så bröt vinterkriget ut och all finansiering ströks från budgeten.
På 1950- och 60-talen började staten finansiera en allt större del av universitetets verksamhet. När Åbo universitet förstatligades 1974 finansierades universitetet redan mer eller mindre helt av staten. Då hade universitetet 8 000 studenter.
— Från och med femtiotalet ökade antalet studerande mycket. På sextiotalet steg antalet studerande med tusen personer med ett eller två års mellanrum.
I dag har universitetet drygt 20 000 studenter efter att Åbo handelshögskola slogs ihop med universitetet år 2010.
100-årsjubileumsfesten hålls på fredag, exakt hundra år efter att universitetet invigdes.

Turun yliopisto (Åbo universitet)