Den svenskspråkiga Åbobon lever i bubblor
Åbo växer, samtidigt verkar det svenskspråkiga Åbo bli allt mera osynligt och begränsat till vissa sammanhang. En tvåspråkig vardag urholkar småningom svenskan i olika situationer. Det här gäller alla miljöer där finskan dominerar.
Befolkningen ökar i Åbo. Även de med svenska som modersmål blir flera i Åbo. Fram till år 2030 kommer Åbo att växa med ytterligare nästan 20 000 personer. Tillväxt är positivt, men innebär också vissa utmaningar. Även grannstaden S:t Karins förväntas växa i samma takt som Åbo.
När befolkningen ökar i Åbo och S:t Karins, medan den minskar i Pargas och på Kimitoön, kommer svenskans ställning i regionen att ändra. Senast om 10 år kommer ändringarna att märkas allt tydligare. En allt mera tvåspråkig vardagsmiljö betyder att allt flera övergår till att prata finska. För många betyder det här ingenting, eftersom det känns helt naturligt att prata finska. Tycker man att den här utvecklingen är önskvärd eller acceptabel, ska man också vara beredd på att tala finska och inte förvänta sig service på svenska i olika situationer.
Ett exempel från den offentliga sektorn: Hur många tror att man klarar sig på svenska, om man har ärende till Åbo universitets centralsjukhus om tio år? Det torde inte nämnvärt hjälpa att en del av deras verksamhet kanske fungerar i de lokaler som tidigare var Åbolands sjukhus.
Flera företag i Åbo har redan helt medvetet valt att överge svenskan som språk. Det här verkar de flesta svenskspråkiga också acceptera, då inga protester hörs. Varje företag har ju frihet att välja hur man profilerar sig. Att erbjuda service på svenska verkar för tillfället inte vara viktigt, snarare upplevs det som helt irrelevant och dyrt.
Turun Osuuskauppa är ett företag som många i Åbo besöker regelbundet. Företaget tillhör S-gruppen och driver snabbköp, varuhus, bensinstationer samt hotell- och restaurangrörelse. Företaget är ett praktexempel på ett stort lokal företag som i praktiken helt ignorerar svenska och svenskspråkiga kunder i Åbo. Delvis är det helt förståeligt. Varför ha information på svenska om ingen vill ha det eller ingen saknar information på svenska? Den andra stora aktören inom dagligvaruhandeln, K-gruppen, anstränger sig i viss mån att verka på två språk, även i Åbo. Många större och mindre företag har helt skippat eller minimerat informationen på svenska.
Listan på företag som skippat svenskan kan göras lång, om man börjar granska hur enskilda företag eller institutioner agerar eller inte agerar på svenska. När lönsamheten styr verksamheten, blir svenskan ofta en kostnad i stället för en möjlighet till nya intäkter.
Var och hur syns det att de svenskspråkiga i Åbo ökar i antal? I praktiken syns det ingenstans. En delorsak är att personer med ett annat modersmål än svenska eller finska ökar avsevärt mera i Åbo än de svenskspråkiga.
Traditionellt starka svenskspråkiga företag och institutioner har också ett allt större intresse i att bli tvåspråkiga. Bland annat Åbo Akademi har en målsättning att öka antalet finskspråkiga studerande. Det är inte konstigt, då antalet barn minskar och det behövs nya lösningar för att fylla studieplatserna. Det har tyvärr ändå visat sig att tvåspråkiga lösningar leder till en finskspråkig vardag. Det här gäller speciellt i miljöer där finskan klart dominerar.
De svenskspråkiga i Åbo lever i bubblor. Bubblorna kan vara en skolbubbla, föreningsbubbla eller umgängesbubbla. Så länge man strikt håller sig till sina bubblor fungerar det med att kommunicera på svenska. Genast då man lämnar sin bubbla, blir verkligheten finskspråkig. I vissa fall kan man säga att det till och med är bra att omgivningen och till exempel arbetsplatsen är tvåspråkig, men i en verklighet där de svenskspråkigas andel är 5,5 procent, så blir den verkliga tvåspråkigheten snabbt finskspråkig.
Den som tar en promenad i Åbo, för att upptäcka svenska i gatubilden, kan behöva ta en lång promenad, alternativt tolka budskapen relativt vidsynt så att de låter svenskspråkiga. De svenskspråkiga bubblorna verkar inte ha ett så stort behov av att synas. Ju mindre man syns, desto mindre finns man också. Ju mindre man finns, desto mindre blir behovet av att synas. Kontentan av detta blir att allt flera, av de få som finns kvar, enkelt kan plocka bort svenskan från sin verksamhet och sina budskap.
Vem vill satsa på svenska och svenskspråkiga, om det går lika bra att låta bli att göra det? Frågan engagerar inte, så länge bubblorna existerar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.