Åbo hamn står inför jätteinvesteringar — nya vd:n Erik Söderholm ser goda tillväxtmöjligheter
Lagerterminalerna i förgrunden ska rivas för att ge plats åt den nya passagerarhamnen, säger Erik Söderholm. Foto: J-O Edberg
Planeringen av ombyggnaden av Åbos passagerarhamn är i full gång.
– Senast i sommar vet vi hur den nya passagerarterminalen kommer att se ut, säger hamnbolagets nya vd Erik Söderholm.
Han innehar posten sedan början av december då han tog över efter Christian Ramberg, som gick i pension i höstas.
De första veckorna på det nya jobbet har gått åt till att träffa folk och knyta kontakter.
Det blir många möten, framförallt när det gäller planeringen av den nya passagerarhamnen.
I planeringen deltar Åbo stad, Åbo hamn och rederierna Viking Line och Tallink Silja.
– Det gäller att hitta lösningar som gör att alla parter blir nöjda, säger Söderholm.
Över 30 års branscherfarenhet
Han har över 30 års erfarenhet från logistikbranschen och har suttit på ledande poster i flera stora logistikföretag, både i Finland och utomlands.
De tre senaste åren har Söderholm jobbat i den schweiziska logistikkoncernen Kuehne & Nagel, ett börsbolag som hör till de största i branschen med både flygfrakter, sjöfrakter och biltransporter på agendan.
Söderholm trivs i logistikbranschen.
– Det finns i blodet. Jag började min karriär med att sommarjobba i företag i Åbo hamn, säger Söderholm.
Hans far Bo Söderholm, som har rötter i Dragsfjärd, jobbade också i branschen. Han var vice vd i marknadsföringsbolaget Bore Line.
Söderholm är född och uppvuxen i Åbo och flyttar nu tillbaka till sin forna hemstad
– Det känns bra, det är som att komma hem, säger han.
Investeringar i storleksklassen 150–200 miljoner euro
Ombyggnaden av passagerarhamnen innebär att Åbo hamn står inför jätteinvesteringar de närmaste åren.
Enligt Söderholm handlar det om investeringar i storleksklassen 150–200 miljoner euro.
Tanken är att den nya terminalen ska byggas vid kajområdet i förgrunden. Foto: J-O Edberg
– Passagerarterminalen står för bara en liten del av kostnaderna. De största utgifterna kommer från byggandet av infrastrukturen, säger han.
Utöver passagerarterminalen som blir gemensam för Viking Line och Tallink Silja byggs nya kajplatser för passagerarfartygen, ny infrastruktur med nya trafikarrangemang för personbilstrafiken och frakttrafiken.
Digitaliseringen gör att man också satsar på teknik som möjliggör ansiktsigenkänning av resenärerna.
Viktigt att passagerarhamnen har tågförbindclser
Nya järnvägsspår ska dras till den nya terminalen då tågtrafiken enligt planerna leds in mot terminalområdet norrifrån under Pansiobron.
– Den här lösningen är så gott som klar. Planeringen av Slottsudden gör att det i fortsättningen inte blir möjligt att fortsätta med tågtrafiken förbi slottet, säger Söderholm.
Han poängterar vikten av tågtrafiken.
Erik Söderholm med en skiss över planerna på ombyggnaden av passagerarhamnen. Foto: J-O Edberg
– Det är viktigt att passagerarhamnen har goda tågförbindelser, inte minst med tanke på det planerade entimmeståget mellan Åbo och Helsingfors.
Söderholm ser goda tillväxtmöjligheter för Åbo hamn både inom godstrafiken och passagerartrafiken.
– Utbyggnaden av Slottsudden gör att Åbo hamn blir attraktivare för resenärer och turister, det ökar i sin tur passagerarvolymerna.
Kapacitet finns för växande volymer
Han ser gärna att Åbo får nya fartygsförbindelser.
– Tanken på att öppna en fartygslinje mellan Åbo och Gdansk är ingen dålig idé. Den lockar säkert både passagerare och frakttrafik. Frågan är bara om det finns rederier som ser lönsamhet i trafiken. Somrarna kan gå bra, men vintrarna kan bli knepiga, säger han.
När det gäller godstrafiken över Åbo hamn finns det enligt Söderholm gott om ledig kapacitet som möjliggör tillväxt.
Vision över hur den nya passagerarhamnen kan ser ut. Bild: Schauman Arkitekter
– Det finns kapacitet som möjliggör en fördubbling av godsvolymerna. Min vision är att Åbo hamn i något skede återigen kan bli en hamn som också har containertrafik. Nu fokuserar vi på trafik med lastenheter. Att komplettera med containertrafik skulle ge hamnen mera inkomster och gynna näringslivet i regionen, säger han.
Ser inget hot från Rail Baltica
Söderholm säger att Åbo hamn är mycket konkurrenskraftig både när det gäller passagerartrafiken och frakttrafiken, säger Söderholm.
Han ser ingen risk att Åbo kan tappa godsvolymer till Helsingfors hamn då Rail Baltica byggs.
Byggnadsarbetet på den planerade järnvägsförbindelsen mellan Tallinn och Warszawa har nyligen startat. Förbindelsen öppnar en korridor för godstransporter på räls från Estland via Polen ut till övriga Europa.
Åbo hamn är mycket konkurrenskraftig, säger Erik Söderholm. Foto: J-O Edberg
– Det här påverkar inte oss. Godsvolymerna är i dag så stora att de räcker till Åbo hamn också i fortsättningen, säger han.
Söderholm säger dessutom att det dröjer länge innan godstransporterna på järnväg blir lönsamma i vårt land.
Var med och lade ner SeaRail
– Landsvägstransporterna är betydligt lönsammare. Det behövs stora volymer för att tågtransporterna ska bli lönsamma. Ute i Europa är de lönsamma men inte hos oss, vårt land är för litet, säger Söderholm.
Det var också orsaken till att tågfärjtrafiken över Åbo hamn lades ner 2011.
Söderholm som då var chef för VR:s transportdivision och styrelseordförande i bolaget SeaRail var med och fattade beslutet.
– Det var rätt beslut. Det fanns inget man kunde göra då trafiken var lönsam. Det är tråkigt, jag är själv miljövän och har inget emot tågtransporter. Men för tillfället är de inte lönsamma, säger Söderholm.
Erik Söderholm
Född: 1961 i Åbo.
Utbildning: Ekonomie magister från finska handelshögskolan i Åbo 1988.
Familj: hustru och dotter.
Bor: på Hirvensalo.
Bil: Mercedez 300 hybrid.
Motto: Klaga eller förklara inte, bara gör det.
Intressen: Motion i olika former – simmar, cyklar, spelar golf, skidar och går på gym – huset i Strömma samt litteratur, läser gärna självbiografier och historiska böcker.
Läser just nu: Blecktrumman av Günter Grass, boken berättar om Danzig (i dag Gdansk) under ockupationen av Nazityskland under andra världskriget.
Åbo hamn i siffror 2019
Godstrafik: 2,5 miljoner ton (+7,3 procent jämfört med 2018). Utrikestrafikens andel är 2,4 miljoner ton, resten kommer från inrikestrafiken.
Export: 1,3 miljoner ton (+12 procent).
Import: 1 miljon ton (+3 procent).
Passagerarmängd: 3,1 miljoner (-0,2 procent).
Sysselsätter: Ett 60-tal anställda.
Källa: Åbo hamn
LÄS OCKSÅ: Erik Söderholm är ny vd för Åbo hamn
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.