Åbobarn i ungefär lika bra trim som andra barn – många lärare är ändå kritiska mot Move-konditionstestet


Hur mäta barns kondition, det är frågan. Foto: Adobe Stock Photo
Åbobarnen presterar nära riksgenomsnittet i det mesta i Move-konditionstestet. Det här gäller exempelvis skyttellöpning – det så kallade kallat beep-testet – samt då barnen hoppar femsteg eller gör curl-up, en slags situp-övning.
Barnen i femman är faktiskt jättebra på just curl-up, det som i testet kallas ”höjning av överkroppen”. Pojkarna i åttan är däremot något sämre än genomsnittet då det gäller armpress.
Skolbarnen i Åbo är ungefär lika bra på att kasta boll och ta lyra som de flesta samt minst lika spänstiga som andra barn då det gäller ryggens och axlarnas rörlighet.

Femmorna i Åbo är särskilt bra på curl-up, en version av situp. Ju bredare smiley-leende, desto bättre prestation. Bild: Move
Move-kartläggningen avslöjar förstås inget om skillnaderna mellan skolorna i Åbo.
– Vi var senast här uppe och de andra där nere, säger Eija Matturi-Aurén om Move-testen året innan.
Matturi-Aurén, som är gymnastik- och hälsokunskapslärare i S:t Olofsskolan och Katedralskolan i Åbo, ställer sig ganska kritisk till Move.
Konditionstestet kräver mycket jobb och den pedagogiska nyttan är svår att se.
Framför allt kritiserar hon det sätt som Move rentav pekar ut de som klarar sig sämst.
– Blickarna riktas lätt mot dem som har de svårast. Hur känns det då man inte får den gladaste smileyn?
Barnen rankas nämligen med smileys – det vill säga glada eller mindre glada ansikten.
Färsk gradu avslöjar utbrett missnöje
Matturi-Aurén är inte ensam, tvärtom: Många lärare verkar vara kritiska till Move. Det framgår av en färsk pro gradu-avhandling vid den pedagogiska fakulteten vid Lapplands universitet. För sin avhandling gjorde Juha Luokkanen och Ville Turunen en enkät som omfattade 139 lärare i 14 kommuner.
En klar majoritet av lärarna anser att testet inte är ett bra redskap för att främja elevernas välmående. Få tror att eleverna upplever testet som något positivt. I enkäten uppgav endast var fjärde lärare att de gärna ordnar Move-testet.
Den kanske starkaste kritiken riktades mot hur mycket tid det tar att organisera och genomföra testet och sedan rapportera uppgifterna. Mycket arbete, samtidigt som hela idén känns oklar för de flesta.
S:t Olofsskolans rektor Christer Karlsson är inne på samma linje. Mycket jobb och inget klart mål.
– Det samlas en massa data men det är ingen som vet hur resultaten ska användas. Ska det här leda till något?
Inga entydiga resultat i Åboland
Kimitoöns femteklassare är ungefär lika bra som barn i genomsnitt då det gäller skyttellöpning. De som går på åttan, däremot, sackar efter i just det här testet. Skillnaden är särskilt stor då det gäller flickorna.

Kimitoöpojkar på åttan (översta gruppen) hade bekymmer med ryggsträckning. Bild: Move
Bland femmorna och åttorna är det också många som inte är bra på curl-up – men å andra sidan hoppar Kimitoöns barn femsteg lika bra som andra.
Klassisk armpress är inte heller ett bekymmer. I det här årets test hade ändå pojkarna svårigheter med testet där man kastade boll och tog lyra.
Huksittande verkar överlag vara knepigt får barn i Kimitoön, enligt testresultaten.

Åttorna i Pargas var bra på att hoppa femsteg. Bild: Move
I Pargas var åttorna bättre i skyttellöpning än femmorna, som var klart under genomsnittet på riksnivå. Då det gäller curl-up var det jobbigt för pojkarna – både de yngre och de äldre.
Flickor och pojkar på femman och åttan i Pargas var överlag bra på att hoppa femsteg. Armpress var rentav Pargasbarnens styrka, särskilt åttorna var duktiga. Både äldre och yngre Pargasbarn kastar och fångar boll bra.
Då det gäller ryggens och axlarnas rörlighet är Pargasbarnen nära genomsnittet och möjligtvis i något bättre skick än i barnen i Kimitoön.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.