Var tredje gymnasist är utmattad – ”Utbildningen måste dimensioneras”
Roosa Pajunen, ordförande för Lukiolaisten liitto, efterlyser satsningar på studieomgivningen och lättillgängliga tjänster för psykisk hälsa. Foto: Catariina Salo
Var tredje gymnasist känner sig utmattad i vardagen och tretton procent har upplevt mobbning. Det är två av de resultat som känns mest oroande i den första gymnasiebarometern, säger man från Finlands gymnasistförbund.
Av de 3 000 svarande i gymnasiebarometern säger 43 procent att den egna inställningen och motivationen har dragit ner på studietakten. Den näst största orsaken till långsammare studier visade sig vara utbrändhet. En tredjedel av de tillfrågade sade att den stora studiebördan och svårigheterna att få studier och fritid att gå ihop påverkade studierna negativt.
Ungefär hälften av flickorna som svarade på undersökningen kände sig utmattade i studierna. Motsvarande siffra för pojkar var en tredjedel.
Rapporten visar vad vi gjort rätt
Finlands gymnasistförbunds ordförande Roosa Pajunen säger att det behövs satsningar på studieomgivningen, lättillgängliga tjänster inom psykvården i psykvården, kvalitativ studievägledning och tillräckligt studiestöd för att studerandena ska må bättre i våra gymnasier.
– Vi måste dimensionera utbildningen så att det också finns fritid, säger Pajunen.
Pajunen glädjer sig åt att de flesta gymnasister ändå känner att studierna är betydelsefulla och känner sig trygga i sina skolor.
– Rapporten visar också vad vi gjort rätt och vartåt vi är på väg.
Pajunen oroas också av att tretton procent av gymnasisterna vid något skede under studierna har blivit utsatta för mobbning. Det finns redan en nolltolerans för mobbning, det måste synas både i lagstiftningen och i de enskilda gymnasierna.
Undervisningsminister Li Andersson (VF) uppmanar unga att inte stirra sig blinda på högskolornas poängsystem. Foto: Catariina Salo
Undervisningsminister Li Andersson hittar många punkter i rapporten att vara positivt överraskad över. Bland annat gläds hon åt att nästan 80 procent av de som svarade på undersökningen troligen kommer att rösta i nästa val.
Andersson säger att många saker fungerar bra i våra gymnasier och hon hoppas att man också i framtiden ska få en god allmänbildning från gymnasierna.
Däremot hoppas hon att vi snabbt råder bot på den stora stress som många studerande känner.
– Det finns inga val som är felaktiga. Det finska utbildningssystemets styrka är att inget enskilt val stänger andra dörrar för evigt.
”Glöm inte dina egna intressen”
Hon säger att det inte heller är bra att stirra sig blind på högskolornas poängsättning utan att studera de ämnen som man själv är intresserad av. Hon betonar vikten av att utnyttja sina egna utgångspunkter i studierna
– Dörrarna till högskolorna öppnas också för andra än dem som läst lång matematik, säger Andersson.
Hon vill speciellt betona vikten av gymnasiebarometern som en källa för information och för framtida forskning.
– Gymnasiebarometern är viktig för att vi inte bara ska behöva förlita oss på enskilda erfarenheter och på samhällsdebatten.
Enligt gymnasiebarometern känner sig var tredje gymnasist utmattad på grund av studierna. Foto; Catariina Salo
Ungefär en tredjedel av de som svarade på gymnasiebarometern jobbar vid sidan om sina studier. Flickor och ickebinära jobbar mer än pojkar, och ju längre man studerat i gymnasiet desto mer jobbar man. Om gymnasisten bor hos sin vårdnadshavare eller inte spelade ingen roll i frågan om jobb, inte heller var personen bor.
– Man kan ju fråga sig om det är bra att jobba samtidigt som man studerar? Det är synd att det för många verkar vara det enda sättet att ha råd att gå gymnasiet till slut, säger Emilie Jäntti, ordförande för Finlans svenska skolungdomsförbund, FSS.
Duktighetssyndrom drabbar många
Att en tredjedel av gymnasisterna är utmattade är bedrövligt, men samtidigt ingen överraskning för FSS.
– Till viss del tror jag det beror på den stressiga skolmiljön och förberedelserna inför studentskrivningarna. För många är gymnasiet en stor förändring från grundskolan.
Jäntti säger också att det finns mycket av duktighetssyndromet inom gymnasievärlden; man ska passa in och hinna med hem, skola, fritid och också sikta in sig på högskolestudier. Hon hoppas att skolorna kunde vara beredda att vara mer flexibla.
– Kanske man inte heller behöver lägga sådan enorm vikt vid studentskrivningarna, enligt lagen får de ju tas om hur många gånger som helst.
Gymnasiebarometern
3 000 gymnasiestuderande från 45 gymnasier svarade på enkäten.
Största delen (95 procent) av de svarande studerade första eller andra året på gymnasiet.
Av de svarande var 55 procent kvinnor, 38 procent män och 7 procent ickebinära.
Endast tre procent av respondenterna var svenskspråkiga. Tio procent av de som svarade pratar ett annat språk än finska eller svenska hemma.
Undersökningen är gjord av Forskningsstiftelsen för studier och utbildning, Otus, i samarbete med Undervisnings- och kulturministeriet, Akava, Finlands gymnasistförbund, Helsingfors universitet och Utbildningsstyrelsen.
Catariina Salo
SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.