Nora säljer skärgårdshonung från Pargas på export – Svarta bin samlar in honung i natursköna Qvidja
Nora Mäntysaari har specialiserat sig på kvalitetshonung av olika typer. Foto: Mikael Heinrichs
Nora Mäntysaari är inte precis den typiska biodlaren: en ung kvinna är inte – i alla fall ännu – så vanlig i kretsarna, eftersom medelåldern i den mansdominerade branschen är rätt hög.
I Finland finns omkring 3 000 honungsproducenter, varav största delen har det som en hobby. Enligt Mäntysaaris uppskattning är det ett hundratal som yrkesmässigt producerar honung.
– Det är en rätt liten bransch och ungefär 50 procent av efterfrågan täcks av inhemsk produktion, vilket betyder att det fortfarande finns rum på marknaden för nya aktörer.
Ny i branschen
Mäntysaari har valts in i Finlands biodlares förbunds styrelse för nästa år och är som under 30-åring den yngsta styrelsemedlemmen någonsin.
– Det är något av en generationsväxling på gång inom branschen, där medelåldern är rätt hög.
Hon skaffade sina första bin för drygt tre år sedan och sadlade först i år om till biodlare på heltid.
– Jag har studerat jordbruk och boskapsskötsel och det finns förstås en hel del gemensamma nämnare mellan det och biodlande, man är rätt så beroende av vädret i båda branscherna, säger Mäntysaari.
Yrkesbeteckningen biodlare är för övrigt skyddad i Finland, vilket innebär att den kräver examen.
Loimaa, Vanda – och Pargas
Hon har sammanlagt ett hundratal bikupor, de flesta i Loimaatrakten, men också i Pargas och i Vanda. Kuporna i Pargas består uteslutande av samhällen med det svarta biet, eller det nordiska biet (Apis mellifera mellifera), som är en ursprungsras som är typisk för våra trakter. Rasen introducerades i Finland under 1700-talet, och uttryckligen i Åboregionen.
Det svarta biet känns igen på sin mörkare färg. Den här bikupan finns i Qvidjatrakten. Foto: Privat
– Men det svarta biet är rätt sällsynt, eftersom ungefär en procent av alla biodlingar i Finland består av just den arten. Mitt intresse för biodling började egentligen ur att jag ville hjälpa till att bevara den här rasen som är i klar minoritet i jämförelse med sina släktingar, säger Mäntysaari.
Vill bevara det svarta biet
Hon har studerat husdjursavel vid Helsingfors universitet och det var under studietiden som intresset för bevarandet av det svarta biet som ras vaknade på allvar.
Det svarta biet är relativt enkelt att särskilja från sina mer vanliga släktingar såsom till exempel det italienska biet på färgen, men annars särskiljer man de olika raserna genom att analysera vingarna. Det italienska biet kom till Finland under 1980-talet och är den vanligaste rasen.
– Det svarta biet är bättre på att övervintra och använder betydligt mindre vinterföda än övriga raser. Å andra sidan är samhällena också för det mesta mindre än hos andra arter. Det svarta biet samlar oftare in nektar från vilda växter såsom ljung, vit sötväppling och andra växter som kan vara rätt nektarsnåla och knepiga.
Flyger ogärna i onödan
Biet i sig är ett väldigt ekonomiskt djur som noggrant överväger vart det lönar sig att flyga för att vara så effektivt som möjligt. Det italienska biet (Apil mellifera ligustica) söker sig hellre till stora, odlade åkrar än vilda blommor.
Från biodlingarna i Qvidja samlar Mäntysaari i huvudsak in enblomshonung, där nektaren kommer från en specifik växt – den som råkar blomma just då. Dessutom kan man låta göra pollenanalyser för att få klarhet i vilka växter honungen kommer från.
– Honung från ljungen är rätt knepig också för odlaren, eftersom den är svår att få loss från vaxkakorna. Honungen skördas genom att man slungar vaxkakorna efter att bina själva torkat honungen. Först skalar jag bort vaxet som bina täcker in honungen med och efter det sätts de i slungan.
Honung förfalskas ofta
Samtidigt som honungen är en ren naturprodukt är den också en av de mest förfalskade livsmedelsprodukterna som finns.
– I Finland är reglementet strikt och man får till exempel inte hetta upp honungen till höga temperaturer eller tillsätta någonting i produkten om den ska marknadsföras som honung. Det finns en gemensam EU-lagstiftning för branschen, men den tillämpas varierande i olika medlemsländer.
– På många håll späder man ut honungen med till exempel sockervatten eller melass och ursprunget är inte alltid helt klart. Sedan finns det olika honungsprodukter, där man smaksatt honungen med något. I de produkterna bör det framgå att det uttryckligen handlar om en honungsprodukt.
Honungen granskas också regelbundet för att bland annat fastställa hur mycket bekämpningsmedel, tungmetaller, läkemedelsrester med mera den innehåller. I Finland är det förbjudet att använda antibiotika inom biodlingen.
– Det lönar sig också att komma ihåg att binas nyttokoefficient är väldigt hög, deras pollinerande inverkan gör sig bemärkt ungefär 12-faldigt i jämförelse med den honungsmängd de producerar.
Det är ingalunda enbart biodlaren som gynnas av bisamhällena.
Schweiz en spännande marknad
Mäntysaari har lyckats få foten in på den schweiziska marknaden, där hennes mångblomshonung från Qvidja marknadsförs som ”Parainen island flower honey” tillsammans med alphonung från bland annat Österrike och Frankrike.
– Det schweiziska företaget hittade mig via Instagram och tog kontakt.
Honungen som härstammar från enskilda växter – såsom ljung, lingon, rybs, maskros eller vit sötväppling – säljs för det mesta på den inhemska marknaden.
– Det handlar om högklassiga produkter för en krävande konsument och de specifika honungstyperna har en tydlig marknad. Det är i själva verket litet som med viner, man kan hitta olika spännande smaker och smakkombinationer i olika typer av honung. Maskroshonungen har till exempel en klargul färg och kan ha vissa undertoner av lakrits. Honung som kommer från den vita sötväpplingen är i sin tur väldigt söt och ljus i tonen, i den kan man känna smak av bland annat kanel.
Konsistensen på honungen varierar också. Då den separeras från vaxkakan är den rinnande, men den kristalliserar sig efter en tid.
– Den populäraste honungstypen är sensommarhonungen, som ofta är så gott som helt vit till färgen. Den är särskilt efterfrågad ute i Europa. Det är först på senare tid man också i Finland fått upp ögonen för mer exklusiva honungstyper.
I snitt 40 kilo per kupa
En bikupa ger i genomsnitt en årlig skörd på omkring 40 kilogram honung, men variationen kan vara stor. Skörden kan vara allt från tio kilogram till 100 kilogram.
Hurudant väder är att föredra ur biodlarens synvinkel?
– Det bästa är förstås rikligt med solsken och sporadiskt regn. Det får inte vara för torrt, eftersom växterna inte bildar tillräckligt med nektar för att locka bina om det är för torrt. Den huvudsakliga säsongen sträcker sig från april-maj till augusti-september. Extrema väderförhållanden i någondera riktningen kan förskjuta tidsspannet en aning.
Bin i arbete. Foto: Privat
Hur övervintrar biet?
– De samlar sig till en klunga runt bisamhällets drottning i den egna kupan, en så kallad klase eller ”vinterboll”, och värmer varandra. Bollen expanderar och krymper beroende på temperaturen och beroende på temperaturen utomhus flyger arbetsbina, som alla är honor, ut för att sondera läget.
Mäntysaaris företag heter Hello honey och hon har satsat mycket på sin marknadsföring och förpackningsdesign.
– Just nu är det högsäsong för honungsförsäljning och jag kommer själv att åka runt en hel del med mina produkter. För tillfället har jag ett återförsäljarnätverk på ett tjugotal affärer och i Pargas är det för tillfället Lielax kauppa ja kapakka som har av mina produkter, säger Mäntysaari.
Högsäsong för honung
Innan jul kommer Mäntysaari att besöka Föreningen för Ny Designs lillajulsmarknad på Kaivohuone i Nådendal den 30 november, Turku Design Now-julmarknaden på Lillheikkilävägen 4 den 6–8 december samt Ny Designs julmarknad i Logomo i Åbo den 15 december.
Mäntysaaris företag Hello honey hittas på Instagram på @hellohoneyfi.
Honung från Pargas
I Pargas finns en handfull övriga honungsproducenter, bland dem åtminstone Vikbo torp på Mielisholm, Honung från Pargas samt Lillskog.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.