Har skärgården misslyckats med turismen?
Turismen lyfts ofta fram som skärgårdens räddare. I verkligheten har man i Åboland inte lyckats speciellt bra med att utveckla turismnäringen. Några positiva undantag finns, men i övrigt stampar man på stället.
ÅU berättade tidigare under veckan att Åbo är motor för turismen i regionen. Det här torde vara naturligt, då Åbo har flygfält och regelbunden fartygstrafik från Stockholm. Undersökningen som ÅU refererade till granskade turismsiffrorna för åren 2011-2018.
I hela landskapet var antalet årsverken inom turismen 7 400 och det totala värdet för turismen i euro var 1,55 miljarder. Summan är betydande. Det man kan fråga sig är hur pålitligt eurobeloppet är? Vad innehåller summan? Handlar det om uppskattningar och kvasivetenskap eller om noggrann uppföljning?
Om man vill sätta summan i relation till någonting så är Åbo stads uppskattade nettoutgifter för år 2020 cirka 1,16 miljarder euro. En mera relevant jämförelse är havsklustret i regionen. Enligt uppgifter från Turku Business Region omsätter havsklustret cirka 3,3 miljarder euro och sysselsätter cirka 8 000 personer. Utgående från detta kan man säga att turismen har en stor sysselsättande effekt, samtidigt som tillväxtmöjligheter finns.
Den sysselsättande effekten av turismen är viktigare än ett uppskattat eurobelopp. Om Åbo och Åboland lyckas med att vara innovativa och locka flera turister till regionen, skapas det nya arbetsplatser. Åbo kan locka turister året om, medan skärgården klart präglas av en stark sommarsäsong.
Varifrån ska regionen få flera turister. Idéerna, mässorna och seminarierna är många, men de aktörer eller platser som lyckats bäst, har handlat om konkreta investeringar i inkvartering, mat och förnöjelser. Kasnäs och Nagu är orter där företag har satsat och man har kunnat uppvisa mångsidighet i utbudet. Dessutom finns de flera mindre sommarpärlor i den åboländska skärgården. Det positiva är att det utöver de nuvarande turistmålen finns flera orter och företag med stor potential.
Åbo har miljonstaden Stockholm bakom hörnet, men man undrar hur många i Stockholm som känner till att man talar svenska i Åbo? Om en stockholmare besöker Åbo, kan det också vara svårt att upptäcka att man teoretiskt sett borde kunna prata och klara sig på svenska i Åbo. Vilka ansträngningar har man gjort inom turistbranschen i Åbo för att berätta detta? Beskrivande är att en hotellkedja som verkar i Åbo, nästan helt har valt bort svenskan? Med fyra passagerarfartyg per dygn från Stockholm till Åbo kan Åbo få högst 6 på skolbetyget för hur man lyckats attrahera turister från grannstaden.
Skärgården som i detta sammanhang omfattas av Pargas och Kimitoön, har som tidigare nämndes några större fungerande turistmål och ett flertal mindre juveler. I övrigt kan man säga att utvecklandet av turismen i skärgården är något av ett jämntjockt evighetsprojekt. Det kommer aldrig att bli färdigt. För att komma vidare med evighetsprojekt behövs det tydliga mellanmålsättningar. Fast målsättningar är viktiga är det ännu viktigare med modiga och nyskapande företagare som gör konkreta investeringar.
Det finns tre viktiga ord i utvecklandet av turismen i skärgården, konkret, konkret och reell. Situationen i Åbo och skärgården är olika. I Åbo finns det fastighetsplacerare som har beredskap att investera. Förflyttar vi oss 24 kilometer söderut till Pargas har vi en helt annan situation. Ju längre ut i skärgården vi kommer, desto mera mod och risktagning behövs för att skapa något nytt.
Det är också oroväckande att den sysselsättande effekten av turismen i fjol, i både Pargas och på Kimitoön, var något mindre än den varit för några år sedan. Det här vittnar om en stagnation inom branschen i skärgården. Alternativt berättar det att man är nöjd med situationen, utbudet och efterfrågan är i balans.
Skärgårdens företag får en stor del av sin inkomst av fritidsboendet. Företagens inkomster från turismen torde variera stort. Vissa fritidshamnar skapar en stor omsättning åt företagen kring hamnen, medan många företag knappast alls gynnas av turister som besöker skärgården. Det finns mätningar på hur mycket olika turistgrupper i medeltal hämtar pengar, beroende av med vilken farkost de besöker skärgården.
Statistik, utredningar och nätverk finns. Vad behövs ytterligare för att utveckla turismen i skärgården? Borde man i stället fråga, vill man utveckla turismen i skärgården? Om svaret är ja, så på vilket sätt?
Om några månader drar turistsäsongen 2020 igång i skärgården. Nu är det dags att planera skärgårdens turism för resten av 2020-talet.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.