Tom Simola 12.11.2019 04:00

Invånarantalet i Åbo har ökat med 1 727 personer i år. Bostäder byggs, hyresmarknaden växer och helt nya bostadskvarter ser dagens ljus. Åbo stad blir större. Trots detta verkar inte Åbo stad ha läget helt under kontroll, varför?
Åbo är intressant. Under årets nio första månader flyttade 10 140 personer från andra kommuner till staden, medan ytterligare 1 023 flyttade från ett annat land till Åbo. 193 058 personer bodde i Åbo i slutet av september. Åbo har en idealisk tillväxttakt, men trots det verkar staden inte ha det flyt som man kunde förvänta sig.
En intressant iakttagelse i befolkningsstatistiken är att den språkgrupp som växer mest är de som har ett annat modersmål än finska eller svenska. Under året har de finskspråkiga ökat med 696 personer, de svenskspråkiga med 170 personer, medan de med ett annat modersmål har ökat med 861 personer.
Befolkningssiffrorna ser relativt hyggliga ut, men de innehåller också några svagheter. Åbo klarar sig inte i konkurrensen med städerna i huvudstadsregionen och även i Tammerfors är utvecklingen klart starkare än i Åbo. Av de stora städerna, hör Åbo till de fyra städer där nativiteten är lägre än mortaliteten. Det här betyder att Åbo måste bli ännu mera attraktivt för att klara sig i ett allt mera urbaniserat Finland. Den tredje svagheten är att utflyttningen från staden är relativt stor, många flyttar till huvudstadsregionen, där utbudet av jobb är stort.
Ur en finlandssvensk synvinkel sett finns det ytterligare ett krux. Positivt är att även antalet svenskspråkiga ökar i Åbo, men då andelen övriga språk ökar betydligt mera, blir behovet av att använda och erbjuda service på engelska större. Det här kan leda till att de resurser som används för svenskspråkig service omfördelas till annat. Redan i dag är den allmänna svenskspråkiga servicen i tvåspråkiga Åbo stad beroende av om det råkar jobba någon i förvaltningen som talar svenska.
Varför är det då trögt före för Åbo stad, fast regionen upplever ett ekonomiskt uppsving och staden har en måttlig befolkningstillväxt?
En aspekt är de politiska traditionerna i Åbo. I Åbo finns det flera frågor där den politiska processen får en större roll än substansen i ärendet. Åbo har ett klart behov av att komma vidare, snabbare än vad man gör i dag. Den nya borgmästarmodellen kan bli ett steg framåt i att förnya beslutsprocessen. En ny politisk kultur förutsätter att man vågar effektivera beslutsprocesserna. En politisk kohandel enligt nuvarande modell, där alla partier kan vara i alla fall lite nöjda, leder ofta till platta kompromisser i stället för optimala och nya innovativa lösningar.
Åbo stad har en dyr serviceproduktion, om man jämför med andra större städer i landet. Det här känner Åbo till, men finns det politisk beredskap att skapa en ny och mera effektiv modell att verka enligt?
Åbo stad har också varit dålig på att kommunicera skillnaden mellan nödvändiga framtida tillväxtinvesteringar och en dålig driftsekonomi. Överlag kunde Åbo stad fundera på hur man berättar om stadens projekt och verksamhet. Stadens ökända och misslyckade investeringsprojekt har inte gjort saken bättre.
Åbobor sägs vara betydligt mera inåtvända än befolkningen i andra städer i landet. Man kan kanske delvis hålla med detta påstående. Även Åbo stads verksamhet verkar lida av samma syndrom. Ett ledigare och mera öppet grepp i stadens kommunikation, skulle gagna alla och öka förtroendet för staden.
Åbo lider också av att den ekonomiska regionen där Åbo är huvudort är splittrat i olika förvaltningar. Sov- och köpstäderna S:t Karins och Reso kunde med fördel vara en del av Åbo. Då skulle beslutsfattandet bättre beakta hela regionens intressen.
För att helheten ska fungera måste man granska både större och mindre helheter.
Åbo stad har en del konkreta problem som genast måste åtgärdas. Vill Åbo stad att staden ska utvecklas, måste byggnadsinspektionen fungera och behandlingstiderna för bygglov vara korta. Åbo har en längre tid varit känd för att behandlingen av bygglov tar allt för lång tid. Om inte Åbo stad klarar av att åtgärda en så enkel sak och se till att byggnadsinspektionen har tillräckliga resurser, hur ska man då klara av att sköta lite mera komplicerade frågor?
Vill Åbo stad att de kommande investeringsprojekten ska lyckas bättre än de projekt man förverkligat de senaste åren, lönar det för staden att också satsa mera personresurser på projektövervakning.
Den nya borgmästarmodellen är Åbos möjlighet, att på några år förvandlas från en lönnfet till en glödhet stad.

Tom Simola
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln