Tid i finlandssvensk ungdomskultur är temat för ÅA-forskning
Pia Ahlbäck och Mia Österlund deltar båda i forskningsprojektet ”Konkurrerande tidsordningar – Krononormativitet i 2000-talets finlandssvenska litteratur och kultur för barn och ungdomar”. Foto: Mikael Piippo/SPT
Det går fort nu för tiden. Tempot i samhället är uppskruvat, och både miljön och vi människor skulle må bättre av att sakta ner.
Det är utgångspunkten i filosofie doktor Pia Ahlbäcks litteraturvetenskapliga studie av 2000-talets finlandssvenska ungdomslitteratur. Till vardags är Ahlbäck universitetslärare i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi men för tillfället är hon forskningsledig för att kunna fokusera på sin undersökning.
Ahlbäck har valt att studera författaren Annika Luthers böcker ur ett ekokritiskt perspektiv och använder sig bland annat av termen social acceleration av den tyska sociologen Hartmut Rosa. Ekokritik är en litteraturvetenskaplig inriktning som särskilt lyfter fram relationen mellan människa och natur.
– Min utgångspunkt är att den här samhällstiden vi har nu bygger på acceleration och på att hela tiden gå framåt. Det är inte hållbart ur ett ekologiskt perspektiv, men inte heller för människan, säger Ahlbäck.
Enligt Ahlbäck utgör accelerationen i samhället ett problem och hon är orolig för dess inverkan på naturens och människans välbefinnande. Hon tycker inte att hennes personliga åsikt tär på forskningens trovärdighet.
– Luthers romaner lämpar sig utmärkt för en ekokritisk studie med fokus uttryckligen på tid. Delvis utgör de varningar och handlar om att göra läsaren medveten om faran med det spår vi är inne på, men samtidigt är de hoppfulla.
Ingår i forskningsprojekt
Pia Ahlbäcks undersökning ingår i ett forskningsprojekt som började vid Åbo Akademi tidigare i år. Projektet heter ”Konkurrerande tidsordningar – Krononormativitet i 2000-talets finlandssvenska litteratur och kultur för barn och ungdomar”.
Svenska litteratursällskapet i Finland finansierar det fyraåriga forskningsprojektet med 490 000 euro.
Utöver Ahlbäck finns två andra forskare med i projektgruppen. Mia Österlund, docent i litteraturvetenskap vid Helsingfors universitet och universitetslärare vid Åbo Akademi, är projektledare och Ann-Charlotte Palmgren, universitetslärare i genusvetenskap vid Åbo Akademi, är den tredje länken.
I projektet bollar forskarna med uttryck som tidslighet och temporalitet, det vill säga uppfattningen om tid och om hur tid gestaltas.
– Syftet är att undersöka hur tid tar sig uttryck i barn- och ungdomslitteratur och i kultur för barn och unga, säger projektledaren Österlund.
Det kan till exempel handla om snabbhet kontra långsamhet i förflyttningar i litteraturen, men också om olika alternativ till den linjära tidsuppfattning som dominerar i det västerländska samhället.
Bland annat de här böckerna ingår i forskningen. Foto: Mikael Piippo/SPT
– Enligt Hartmut Rosa är demokrati en fråga om långsamhet. Ju mer inkluderande vi vill att samhället är, desto mer långsamhet måste vi tillåta, säger Österlund.
I sammanhanget syftar begreppet krononormativitet på en förväntning på att människolivet ska levas enligt vissa livsfaser och i en viss ordning.
– Tidsanvändningen är normerad, men i dagens samhälle tänker vi väldigt lite på hur det inverkar på våra liv, våra kroppar och vår hälsa, säger Pia Ahlbäck.
Enligt Mia Österlund utmanas emellertid den krononormativa tidsordningen ofta i finlandssvensk barnlitteratur.
Ska ge barn nya redskap
Forskningsprojektet fortsätter till slutet av år 2022 och resulterar bland annat i symposier och vetenskapliga artiklar.
– I viss mån vill vi provocera fram nya sätt att läsa och tolka barnlitteratur, säger Österlund som bland annat studerar barnböckers försättsblad, det vill säga insidan av pärmarna.
Forskarna hoppas att deras insikter och resultat kan öppna för nya sätt att förhålla sig till tid och tidslighet.
– Till exempel barn och unga som läser får nya redskap att tänka kring tid och varande, säger Mia Österlund.
Mikael Piippo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.